Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

växtskyddsspruta

Foto: Erik Karlsson

Undvik växtskyddsmedel i vattendragen

Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 

Förutom från punktkällor kan spridningen av växtskyddsmedel till vattendrag ske genom vindavdrift och utlakning. Men det finns flera åtgärder du kan göra för att minska risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattendragen.

  • Ytavrinningen kan minskas genom att ha en säker påfyllningsplats, en säker hantering av växtskyddsmedlen och markanpassade skyddsavstånd.
  • Vindavdriften kan minskas genom att använda lämplig sprutteknik och vindanpassade skyddsavstånd till diken och andra vattenkällor. 
  • Utlakning från punktkällor kan minskas genom säker hantering och påfyllningsplats.
  • Utlakning från fältet beror delvis på väderleken, dos och ämnets egenskaper. Regn snart efter bekämpning och sena höstbehandlingar ökar risken.

Markanpassat skyddsavstånd

Det markanpassade skyddsavståndet fungerar som ett skydd mot ytavrinning och marktransport av växtskyddsmedel från påfyllningsplatser och åkrar till brunnar och vattendrag. Hur stort det ska vara för att undvika risker beror på typen av brunn/vattendrag och markens lutning.

Vindanpassat skyddsavstånd

Det vindanpassade skyddsavståndet bestäms strax innan sprutningen och minimerar risken att sprutvätska transporteras med vinden till vattendrag och annat runt fältet. Faktorer som bestämmer skyddsavståndet är

  • temperatur
  • vindstyrkan
  • omgivningens känslighet i vindriktningen
  • vilken dos du använder
  • bomhöjden
  • duschkvaliteten.

Ett tips är att du tar hjälp av Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd. Den finns som app att loadda ner. Hjälpredan kan även beställas som broschyr från Säkert växtskydd (www.sakertvaxtskydd.selänk till annan webbplats).


  1. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  5. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  6. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  7. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  8. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  9. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  10. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Relaterade länkar

Du kan hitta mer information om växtskyddshantering på Säkert växtskydds webbplats.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp