Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

växtskyddsspruta

Foto: Erik Karlsson

Undvik växtskyddsmedel i vattendragen

Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 

Förutom från punktkällor kan spridningen av växtskyddsmedel till vattendrag ske genom vindavdrift och utlakning. Men det finns flera åtgärder du kan göra för att minska risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattendragen.

  • Ytavrinningen kan minskas genom att ha en säker påfyllningsplats, en säker hantering av växtskyddsmedlen och markanpassade skyddsavstånd.
  • Vindavdriften kan minskas genom att använda lämplig sprutteknik och vindanpassade skyddsavstånd till diken och andra vattenkällor. 
  • Utlakning från punktkällor kan minskas genom säker hantering och påfyllningsplats.
  • Utlakning från fältet beror delvis på väderleken, dos och ämnets egenskaper. Regn snart efter bekämpning och sena höstbehandlingar ökar risken.

Markanpassat skyddsavstånd

Det markanpassade skyddsavståndet fungerar som ett skydd mot ytavrinning och marktransport av växtskyddsmedel från påfyllningsplatser och åkrar till brunnar och vattendrag. Hur stort det ska vara för att undvika risker beror på typen av brunn/vattendrag och markens lutning.

Vindanpassat skyddsavstånd

Det vindanpassade skyddsavståndet bestäms strax innan sprutningen och minimerar risken att sprutvätska transporteras med vinden till vattendrag och annat runt fältet. Faktorer som bestämmer skyddsavståndet är

  • temperatur
  • vindstyrkan
  • omgivningens känslighet i vindriktningen
  • vilken dos du använder
  • bomhöjden
  • duschkvaliteten.

Ett tips är att du tar hjälp av Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd. Den finns som app att loadda ner. Hjälpredan kan även beställas som broschyr från Säkert växtskydd (www.sakertvaxtskydd.selänk till annan webbplats).


  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  8. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  9. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  10. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.

Relaterade länkar

Du kan hitta mer information om växtskyddshantering på Säkert växtskydds webbplats.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp