Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

växtskyddsspruta

Foto: Erik Karlsson

Undvik växtskyddsmedel i vattendragen

Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 

Förutom från punktkällor kan spridningen av växtskyddsmedel till vattendrag ske genom vindavdrift och utlakning. Men det finns flera åtgärder du kan göra för att minska risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattendragen.

  • Ytavrinningen kan minskas genom att ha en säker påfyllningsplats, en säker hantering av växtskyddsmedlen och markanpassade skyddsavstånd.
  • Vindavdriften kan minskas genom att använda lämplig sprutteknik och vindanpassade skyddsavstånd till diken och andra vattenkällor. 
  • Utlakning från punktkällor kan minskas genom säker hantering och påfyllningsplats.
  • Utlakning från fältet beror delvis på väderleken, dos och ämnets egenskaper. Regn snart efter bekämpning och sena höstbehandlingar ökar risken.

Markanpassat skyddsavstånd

Det markanpassade skyddsavståndet fungerar som ett skydd mot ytavrinning och marktransport av växtskyddsmedel från påfyllningsplatser och åkrar till brunnar och vattendrag. Hur stort det ska vara för att undvika risker beror på typen av brunn/vattendrag och markens lutning.

Vindanpassat skyddsavstånd

Det vindanpassade skyddsavståndet bestäms strax innan sprutningen och minimerar risken att sprutvätska transporteras med vinden till vattendrag och annat runt fältet. Faktorer som bestämmer skyddsavståndet är

  • temperatur
  • vindstyrkan
  • omgivningens känslighet i vindriktningen
  • vilken dos du använder
  • bomhöjden
  • duschkvaliteten.

Ett tips är att du tar hjälp av Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd. Den finns som app att loadda ner. Hjälpredan kan även beställas som broschyr från Säkert växtskydd (www.sakertvaxtskydd.selänk till annan webbplats).


  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.
  3. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  4. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  5. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  6. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  7. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  8. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  9. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  10. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.

Relaterade länkar

Du kan hitta mer information om växtskyddshantering på Säkert växtskydds webbplats.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp