Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

En gröda som hämmas i sin utveckling på grund av markpackning blir också sämre på att konkurrera med både ogräs och skadegörare. Foto: Janne Andersson

Undvik markpackning

Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.

Markpackning kostar pengar år efter år. Skörden blir lägre av två huvudsakliga skäl. Först att vårbruket blir försenat då jorden torkar upp långsammare och det gör att sådden blir försenad. Men också för att grödans rötter inte har bästa förutsättningar under säsongen.

Förutom att skörden generellt blir lägre minskar också odlingssäkerheten. Blöta år får större konsekvenser genom att grödan lättare drabbas av syrebrist. Eftersom upptorkningen tar längre tid om marken är packad kan det orsaka att skörden blir försenad. En gröda som inte utvecklas normalt har heller inte bra förutsättningar att konkurrera mot ogräs.

Markpackning ökar också kostnader genom att det går åt mer diesel att bearbeta en jord som är kompakt än en som är lucker.

Dåligt för miljön och klimatet

En packad jord får förändrat vatten- och luftflöde. Därför påverkas både markens läckage av kväve och fosfor till vattenmiljön och markens läckage av olika gaser som lustgas.

Kväveutlakningen ökar genom att växten inte tar upp tillräckligt av markens eget kväve eller det tillförda med gödselgivan.

Fosforläckaget ökar genom att det blir större risk för ytavrinning med erosion om vattnet inte kan infiltrera på ett normalt sätt.

Markens gasutbyte ändras genom att en packad jord består av fler små porer och färre stora. Det gör att större delar av jorden vid fler tidpunkter kan vara syrefattig. Det gör i sin tur att nitratkväve som kunde tagits upp av grödan, istället omvandlas till kvävgas och till lustgas som har stor klimatpåverkan.

En gröda som hämmas i sin utveckling blir också sämre på att konkurrera med både ogräs och skadegörare, varför det kan leda till ökat behov av växtskydd.


Praktiska tips

Det finns mycket att göra för att minska markpackningen och många råd är välkända men behöver användas av fler.

  • Timing. Det är lättare sagt än gjort att bara välja tidpunkter då marken är upptorkad och bär att köra på. Men det är en av de saker du själv kan göra utan att det kräver dyra investeringar.

  • Dränering. En åker som har en fungerande täckdikning gör att marken torkar upp tidigare och blir mindre packningskänslig. Ibland räcker det att rensa ledningar och brunnar med stopp. Eller att rensa ett dike.

  • Fasta körspår. Försök använda samma körspår så långt det går. Det är när du kör på nytt ställe som den största påverkan på marken sker.

  • Däckstryck. Max 0,5 bar som däckstryck gör att packningen av matjorden blir mindre.

  • Hjullast. Överskrid inte 3 ton last per hjul.

  • Vallodling. Kan du få in vall på något sätt i växtföljden är det mycket bra.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  9. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  10. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Filmer

Se Greppa Näringens film om markpackning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp