Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

En gröda som hämmas i sin utveckling på grund av markpackning blir också sämre på att konkurrera med både ogräs och skadegörare. Foto: Janne Andersson

Undvik markpackning

Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.

Markpackning kostar pengar år efter år. Skörden blir lägre av två huvudsakliga skäl. Först att vårbruket blir försenat då jorden torkar upp långsammare och det gör att sådden blir försenad. Men också för att grödans rötter inte har bästa förutsättningar under säsongen.

Förutom att skörden generellt blir lägre minskar också odlingssäkerheten. Blöta år får större konsekvenser genom att grödan lättare drabbas av syrebrist. Eftersom upptorkningen tar längre tid om marken är packad kan det orsaka att skörden blir försenad. En gröda som inte utvecklas normalt har heller inte bra förutsättningar att konkurrera mot ogräs.

Markpackning ökar också kostnader genom att det går åt mer diesel att bearbeta en jord som är kompakt än en som är lucker.

Dåligt för miljön och klimatet

En packad jord får förändrat vatten- och luftflöde. Därför påverkas både markens läckage av kväve och fosfor till vattenmiljön och markens läckage av olika gaser som lustgas.

Kväveutlakningen ökar genom att växten inte tar upp tillräckligt av markens eget kväve eller det tillförda med gödselgivan.

Fosforläckaget ökar genom att det blir större risk för ytavrinning med erosion om vattnet inte kan infiltrera på ett normalt sätt.

Markens gasutbyte ändras genom att en packad jord består av fler små porer och färre stora. Det gör att större delar av jorden vid fler tidpunkter kan vara syrefattig. Det gör i sin tur att nitratkväve som kunde tagits upp av grödan, istället omvandlas till kvävgas och till lustgas som har stor klimatpåverkan.

En gröda som hämmas i sin utveckling blir också sämre på att konkurrera med både ogräs och skadegörare, varför det kan leda till ökat behov av växtskydd.


Praktiska tips

Det finns mycket att göra för att minska markpackningen och många råd är välkända men behöver användas av fler.

  • Timing. Det är lättare sagt än gjort att bara välja tidpunkter då marken är upptorkad och bär att köra på. Men det är en av de saker du själv kan göra utan att det kräver dyra investeringar.

  • Dränering. En åker som har en fungerande täckdikning gör att marken torkar upp tidigare och blir mindre packningskänslig. Ibland räcker det att rensa ledningar och brunnar med stopp. Eller att rensa ett dike.

  • Fasta körspår. Försök använda samma körspår så långt det går. Det är när du kör på nytt ställe som den största påverkan på marken sker.

  • Däckstryck. Max 0,5 bar som däckstryck gör att packningen av matjorden blir mindre.

  • Hjullast. Överskrid inte 3 ton last per hjul.

  • Vallodling. Kan du få in vall på något sätt i växtföljden är det mycket bra.
  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  4. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  5. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  6. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  7. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  8. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  9. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  10. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

Se Greppa Näringens film om markpackning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp