Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Foto: Mårten Svensson

Sprid fosfor efter markkartan

Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.

Om vår växtodlingsgård använder sig av schablonsiffror för fosforgödsling stämmer det beräknade totalbehovet av fosfor, och det ger i medeltal rätt fosforgiva.

Sett till varje del av fältet blir däremot givan fel och på gården är det 30 hektar som får för mycket fosfor och 30 hektar som får för lite fosfor. Att anpassa gödslingen efter markkartan ger därför ett bättre utnyttjande av gödseln.

Bildbeskrivning

Med hjälp av rådgivaren beräknas skördeökningen för vete bli 57 kilo per hektar, för raps 233 kilo per hektar och för korn 117 kilo per hektar, till ett totalt värde av cirka 28 800 kronor.  Styrutrustningen för traktorn kostar cirka 7 600 kronor med fem procents ränta, fem års avskrivning och årlig support. Vi har då räknat med hälften av kostnaden för GPS-utrustningen, då den även används i åtgärden med N-sensor.

Markkartering görs på exempelgården var sjunde år och kostar 225 kronor per hektar, vilket med ränta ger en årlig kostnad för markkarteringen på cirka 5 400 kronor. Totalt innebär det att lantbrukaren i exemplet tjänar 15 700 kronor per år på att utnyttja markkartan till sin fosforgödsling.

Exempel

Exempel
 kronor
Skördeökning28831
Amortering och ränta-6336
Support-1300
Markkartering-5443
Årlig vinst15752

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  3. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  4. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  5. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  6. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  10. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

Beskrivning av exempelgården

Växtodlingsgård i Skåne med 140 hektar åkermark. Jorden är en lättlera.

  • 65 hektar höstvete
  • 25 hektar sockerbetor
  • 30 hektar korn
  • 20 hektar höstraps

Relaterade länkar

Mer information om precisionsodling och kalkyler kan hitta på:

Filmer

Gödsla smart och spara pengar genom att veta vart det finns under och överskott av näring på fältet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp