Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Smågrisar som sover på hög under värmelampan.

Foto: Janne Andersson

Spara energi med tak över smågrishörnan

Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.

I ett BB-stall ska temperaturen vara runt 18-20 grader med hänsyn till den digivande suggan, men i smågrishörnan behöver det till en början vara 32-33 grader med tanke på spädgrisarna. De flesta löser problemet med värmelampor på 150 watt som lyser värmestrålning över smågrisarna fram till avvänjning. På vår exempelgård monteras ett tak över smågrishörnan för att minska spillvärme från värmelamporna.

Om du också installerar ett styrsystem för värmelampan som känner av temperaturen i BB-avdelningen, samt har en inprogrammerad temperaturkurva för hela digivningsperioden så kan du spara ännu mer energi.

Taket och styrsystemet halverar energiåtgången i exemplet, en besparing på 25 000 kilowattimmar per år. Investeringskostnaden är 116 000 kronor, vilket med en ränta på 5 procent och en avskrivningstid på 10 år ger en årlig kostnad på 15 000 kronor. Med ett elpris på en krona per kilowattimme innebär detta en årlig besparing på 10 000 kronor på vår exempelgård.

För mer information om hur vi har räknat, titta på beräkningarnaPDF av Nils Helmersson på Hushållningssällskapet Malmöhus.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  2. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  3. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  4. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  7. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  8. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  9. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  10. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120 hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade länkar

LRF har tagit fram en handbok om hur du kan spara energi på gården.

Filmer

Se LRFs film om hur grisgården Södergård har gjort klimatsmarta lösningar.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp