Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Smågrisar som sover på hög under värmelampan.

Foto: Janne Andersson

Spara energi med tak över smågrishörnan

Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.

I ett BB-stall ska temperaturen vara runt 18-20 grader med hänsyn till den digivande suggan, men i smågrishörnan behöver det till en början vara 32-33 grader med tanke på spädgrisarna. De flesta löser problemet med värmelampor på 150 watt som lyser värmestrålning över smågrisarna fram till avvänjning. På vår exempelgård monteras ett tak över smågrishörnan för att minska spillvärme från värmelamporna.

Om du också installerar ett styrsystem för värmelampan som känner av temperaturen i BB-avdelningen, samt har en inprogrammerad temperaturkurva för hela digivningsperioden så kan du spara ännu mer energi.

Taket och styrsystemet halverar energiåtgången i exemplet, en besparing på 25 000 kilowattimmar per år. Investeringskostnaden är 116 000 kronor, vilket med en ränta på 5 procent och en avskrivningstid på 10 år ger en årlig kostnad på 15 000 kronor. Med ett elpris på en krona per kilowattimme innebär detta en årlig besparing på 10 000 kronor på vår exempelgård.

För mer information om hur vi har räknat, titta på beräkningarnaPDF av Nils Helmersson på Hushållningssällskapet Malmöhus.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.
  2. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  3. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  4. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  5. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  6. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  7. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  8. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  9. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  10. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120 hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade länkar

LRF har tagit fram en handbok om hur du kan spara energi på gården.

Filmer

Se LRFs film om hur grisgården Södergård har gjort klimatsmarta lösningar.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp