Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Smågrisar som sover på hög under värmelampan.

Foto: Janne Andersson

Spara energi med tak över smågrishörnan

Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.

I ett BB-stall ska temperaturen vara runt 18-20 grader med hänsyn till den digivande suggan, men i smågrishörnan behöver det till en början vara 32-33 grader med tanke på spädgrisarna. De flesta löser problemet med värmelampor på 150 watt som lyser värmestrålning över smågrisarna fram till avvänjning. På vår exempelgård monteras ett tak över smågrishörnan för att minska spillvärme från värmelamporna.

Om du också installerar ett styrsystem för värmelampan som känner av temperaturen i BB-avdelningen, samt har en inprogrammerad temperaturkurva för hela digivningsperioden så kan du spara ännu mer energi.

Taket och styrsystemet halverar energiåtgången i exemplet, en besparing på 25 000 kilowattimmar per år. Investeringskostnaden är 116 000 kronor, vilket med en ränta på 5 procent och en avskrivningstid på 10 år ger en årlig kostnad på 15 000 kronor. Med ett elpris på en krona per kilowattimme innebär detta en årlig besparing på 10 000 kronor på vår exempelgård.

För mer information om hur vi har räknat, titta på beräkningarnaPDF av Nils Helmersson på Hushållningssällskapet Malmöhus.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  4. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  5. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  6. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  7. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  8. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  9. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  10. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120 hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Relaterade länkar

LRF har tagit fram en handbok om hur du kan spara energi på gården.

Filmer

Se LRFs film om hur grisgården Södergård har gjort klimatsmarta lösningar.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp