Kons totala foderkonsumtion och foderstatens smältbarhet har stor betydelse för proteintillskottets effekt på mängd producerad mjölk. Foto: Janne Andersson
Sänk inkalvningsåldern
Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
Kviguppfödningen står för 20-25 procent av de totala särkostnaderna på en mjölkgård, men genom att sänka inkalvningsåldern kan du minska både kostnaderna och gårdens klimatpåverkan. Det viktigaste vid inkalvning är att kvigan har uppnått rätt storlek och vikt, inte den faktiska åldern. Därför har beräkningarna av foderåtgången i exemplet gjorts med samma inkalvningsvikt, 580 kilo, och foderstaterna är beräknade utifrån att denna vikt uppnås vid 24, 27 eller 30 månader.
Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från 5 bilar. Den stora besparingen, både vad gäller kostnad och klimatpåverkan, ligger i att lantbrukaren i och med den sänkta inkalvningsåldern kan minska antalet kvigor på gården från 95 till 85.
När lantbrukaren ska bygga nytt får detta extra stor betydelse eftersom när antalet kvigplatser minskar så minskar också kostnaderna för bygget.
Total foderåtgång per kviga vid olika inkalvningsåldrar
| Inkalvnings- ålder | Vall (kilo ts) | Bete (kilo ts) | Spannmål (kilo) | Färdigfoder kalv (kilo) | Koncentrat (kilo) | Mineral- foder (kilo) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 24 mån | 2 267 | 1 766 | 234 | 56 | 31 | 18 |
| 27 mån | 2 835 | 1 818 | 216 | 68 | 0 | 35 |
| 30 mån | 3 372 | 1 867 | 253 | 68 | 0 | 40 |
Kostnader för uppfödning av kvigor vid olika inkalvningsålder
| Inkalvnings- ålder | Foder per kviga (kronor) | Arbete per kviga (kronor) | Övriga kost. per kviga (kronor) | Antal kvigor | Total kostnad (kronor) | Kostnad per år (kronor) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 24 mån | 5 164 | 1 616 | 989 | 85 | 660 365 | 330 183 |
| 27 mån | 6 035 | 1 818 | 1 062 | 95 | 846 925 | 376 411 |
| 30 mån | 6 914 | 2 020 | 1 135 | 105 | 1 057 245 | 422 898 |
Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund
-
Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
-
.jpg)
Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
- Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
-
Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
-
Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
-
Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
-
Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan. Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
-
Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
-
Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
-
Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.
Beskrivning av exempelgården
Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.
- 70 hektar vall
- 20 hektar vårkorn
- 10 hektar höstvete
- Flytgödsel
- Avkastning 9 500 kilo ECM
Relaterade länkar
Läs mer om klimatsmarta åtgärder i Hushållningssällskapet Hallands rapport.
Relaterade broschyrer
Läs mer i Greppa Näringens skrifter.
Filmer
Se LRFs film om hur mjölkgården i Kvarnudden har gjort klimatsmarta lösningar.
