Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Kons totala foderkonsumtion och foderstatens smältbarhet har stor betydelse för proteintillskottets effekt på mängd producerad mjölk. Foto: Janne Andersson

Sänk inkalvningsåldern

Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.

Kviguppfödningen står för 20-25 procent av de totala särkostnaderna på en mjölkgård, men genom att sänka inkalvningsåldern kan du minska både kostnaderna och gårdens klimatpåverkan. Det viktigaste vid inkalvning är att kvigan har uppnått rätt storlek och vikt, inte den faktiska åldern. Därför har beräkningarna av foderåtgången i exemplet gjorts med samma inkalvningsvikt, 580 kilo, och foderstaterna är beräknade utifrån att denna vikt uppnås vid 24, 27 eller 30 månader.

Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från 5 bilar. Den stora besparingen, både vad gäller kostnad och klimatpåverkan,  ligger i att lantbrukaren i och med den sänkta inkalvningsåldern kan minska antalet kvigor på gården från 95 till 85.

När lantbrukaren ska bygga nytt får detta extra stor betydelse eftersom när antalet kvigplatser minskar så minskar också kostnaderna för bygget.

Total foderåtgång per kviga vid olika inkalvningsåldrar

Beskriver tabellens innehåll
Inkalvnings- ålderVall (kilo ts)Bete (kilo ts)Spannmål (kilo)Färdigfoder kalv (kilo)Koncentrat (kilo)Mineral- foder (kilo)
24 mån2 2671 766234563118
27 mån2 8351 81821668035
30 mån3 3721 86725368040

Kostnader för uppfödning av kvigor vid olika inkalvningsålder

Beskriver tabellens innehåll
Inkalvnings- ålderFoder per kviga (kronor)Arbete per kviga (kronor)Övriga kost. per kviga (kronor)Antal kvigorTotal kostnad (kronor)Kostnad per år (kronor)
24 mån5 1641 61698985660 365330 183
27 mån6 0351 8181 06295846 925376 411
30 mån6 9142 0201 1351051 057 245422 898

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  2. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  3. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  4. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  5. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  6. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  7. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  8. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  9. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  10. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.

Beskrivning av exempelgården


Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9 500 kilo ECM

Relaterade länkar

Läs mer om klimatsmarta åtgärder i Hushållningssällskapet Hallands rapport.

Filmer

Se LRFs film om hur mjölkgården i Kvarnudden har gjort klimatsmarta lösningar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp