Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Kons totala foderkonsumtion och foderstatens smältbarhet har stor betydelse för proteintillskottets effekt på mängd producerad mjölk. Foto: Janne Andersson

Sänk inkalvningsåldern

Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.

Kviguppfödningen står för 20-25 procent av de totala särkostnaderna på en mjölkgård, men genom att sänka inkalvningsåldern kan du minska både kostnaderna och gårdens klimatpåverkan. Det viktigaste vid inkalvning är att kvigan har uppnått rätt storlek och vikt, inte den faktiska åldern. Därför har beräkningarna av foderåtgången i exemplet gjorts med samma inkalvningsvikt, 580 kilo, och foderstaterna är beräknade utifrån att denna vikt uppnås vid 24, 27 eller 30 månader.

Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från 5 bilar. Den stora besparingen, både vad gäller kostnad och klimatpåverkan,  ligger i att lantbrukaren i och med den sänkta inkalvningsåldern kan minska antalet kvigor på gården från 95 till 85.

När lantbrukaren ska bygga nytt får detta extra stor betydelse eftersom när antalet kvigplatser minskar så minskar också kostnaderna för bygget.

Total foderåtgång per kviga vid olika inkalvningsåldrar

Beskriver tabellens innehåll
Inkalvnings- ålderVall (kilo ts)Bete (kilo ts)Spannmål (kilo)Färdigfoder kalv (kilo)Koncentrat (kilo)Mineral- foder (kilo)
24 mån2 2671 766234563118
27 mån2 8351 81821668035
30 mån3 3721 86725368040

Kostnader för uppfödning av kvigor vid olika inkalvningsålder

Beskriver tabellens innehåll
Inkalvnings- ålderFoder per kviga (kronor)Arbete per kviga (kronor)Övriga kost. per kviga (kronor)Antal kvigorTotal kostnad (kronor)Kostnad per år (kronor)
24 mån5 1641 61698985660 365330 183
27 mån6 0351 8181 06295846 925376 411
30 mån6 9142 0201 1351051 057 245422 898

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  5. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  6. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  7. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  10. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården


Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9 500 kilo ECM

Relaterade länkar

Läs mer om klimatsmarta åtgärder i Hushållningssällskapet Hallands rapport.

Filmer

Se LRFs film om hur mjölkgården i Kvarnudden har gjort klimatsmarta lösningar.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp