Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.
Foto: Mårten Svensson
Sälj ditt överskott av stallgödsel
Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
Försök och praktisk erfarenhet visar tydligt att jorden mår bra av att få stallgödsel då och då. Förr fick mer eller mindre all åkermark stallgödsel. Genom slåtter och lövtäkt på ängsmarker tillfördes växtnäring och mullämnen till åkern via djuren. Talesättet ”Äng är åkers moder” visar det.
Sedan mineralgödsel började användas mer allmänt på 1940- och 1950-talet gavs möjlighet att gödsla jorden utan stallgödsel. Nu har en del svenska jordar inte fått stallgödsel på flera decennier. Samtidigt har andra marker fått mer stallgödseln än någonsin. Det leder till slutsatsen att samarbete om och försäljning av stallgödsel bör praktiseras mera.
Vad är gödseln värd?
Vad gödseln är värd för dig och för andra beror på flera faktorer. Grovt går det sortera ut sju faktorer som bestämmer det ekonomiska värdet.
- Fosfor- och kaliuminnehållet i jorden där den ska spridas
- Näringsinnehållet i gödseln – analysera!
- Bördighetsvärde – mullhalt, struktur och mikronäringsvärde
- Vilken tidpunkt på året den ska spridas
- Spridningsteknik
- Transportavstånd till fälten
- På vilken jord och under vilka förhållanden – mark- och grödskador
Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund
-
Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
-
Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
-
På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
-
Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
-
.jpg)
Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
-
Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
-
Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
-
Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
-
.jpg)
Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.
-
Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
Relaterade länkar
Räkna på vad din stallgödsel är värd.
I skriften Praktiska Råd nr 5 2012
beskrivs hur kalkylen fungerar och hur du gör.
Relaterade broschyrer
Läs mer i Greppa Näringens skrifter.
Filmer
Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.
