Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Traktor med flytgödseltunna och släpslangsramp sprider flytgödsel i skymningen

Foto: Mårten Svensson

Sälj ditt överskott av stallgödsel

Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.

Försök och praktisk erfarenhet visar tydligt att jorden mår bra av att få stallgödsel då och då. Förr fick mer eller mindre all åkermark stallgödsel. Genom slåtter och lövtäkt på ängsmarker tillfördes växtnäring och mullämnen till åkern via djuren. Talesättet ”Äng är åkers moder” visar det.

Sedan mineralgödsel började användas mer allmänt på 1940- och 1950-talet gavs möjlighet att gödsla jorden utan stallgödsel. Nu har en del svenska jordar inte fått stallgödsel på flera decennier. Samtidigt har andra marker fått mer stallgödseln än någonsin. Det leder till slutsatsen att samarbete om och försäljning av stallgödsel bör praktiseras mera.

Vad är gödseln värd?

Vad gödseln är värd för dig och för andra beror på flera faktorer. Grovt går det sortera ut sju faktorer som bestämmer det ekonomiska värdet.

  • Fosfor- och kaliuminnehållet i jorden där den ska spridas
  • Näringsinnehållet i gödseln – analysera!
  • Bördighetsvärde – mullhalt, struktur och mikronäringsvärde
  • Vilken tidpunkt på året den ska spridas
  • Spridningsteknik
  • Transportavstånd till fälten
  • På vilken jord och under vilka förhållanden – mark- och grödskador

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  7. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  8. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  9. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  10. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

I skriften Praktiska Råd nr 5 2012PDF beskrivs hur kalkylen fungerar och hur du gör.

Filmer

Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp