Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Traktor med flytgödseltunna och släpslangsramp sprider flytgödsel i skymningen

Foto: Mårten Svensson

Sälj ditt överskott av stallgödsel

Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.

Försök och praktisk erfarenhet visar tydligt att jorden mår bra av att få stallgödsel då och då. Förr fick mer eller mindre all åkermark stallgödsel. Genom slåtter och lövtäkt på ängsmarker tillfördes växtnäring och mullämnen till åkern via djuren. Talesättet ”Äng är åkers moder” visar det.

Sedan mineralgödsel började användas mer allmänt på 1940- och 1950-talet gavs möjlighet att gödsla jorden utan stallgödsel. Nu har en del svenska jordar inte fått stallgödsel på flera decennier. Samtidigt har andra marker fått mer stallgödseln än någonsin. Det leder till slutsatsen att samarbete om och försäljning av stallgödsel bör praktiseras mera.

Vad är gödseln värd?

Vad gödseln är värd för dig och för andra beror på flera faktorer. Grovt går det sortera ut sju faktorer som bestämmer det ekonomiska värdet.

  • Fosfor- och kaliuminnehållet i jorden där den ska spridas
  • Näringsinnehållet i gödseln – analysera!
  • Bördighetsvärde – mullhalt, struktur och mikronäringsvärde
  • Vilken tidpunkt på året den ska spridas
  • Spridningsteknik
  • Transportavstånd till fälten
  • På vilken jord och under vilka förhållanden – mark- och grödskador
  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.
  3. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  4. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  5. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  6. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  7. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  8. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  9. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  10. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

I skriften Praktiska Råd nr 5 2012PDF beskrivs hur kalkylen fungerar och hur du gör.

Filmer

Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp