Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Traktor med flytgödseltunna och släpslangsramp sprider flytgödsel i skymningen

Foto: Mårten Svensson

Sälj ditt överskott av stallgödsel

Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.

Försök och praktisk erfarenhet visar tydligt att jorden mår bra av att få stallgödsel då och då. Förr fick mer eller mindre all åkermark stallgödsel. Genom slåtter och lövtäkt på ängsmarker tillfördes växtnäring och mullämnen till åkern via djuren. Talesättet ”Äng är åkers moder” visar det.

Sedan mineralgödsel började användas mer allmänt på 1940- och 1950-talet gavs möjlighet att gödsla jorden utan stallgödsel. Nu har en del svenska jordar inte fått stallgödsel på flera decennier. Samtidigt har andra marker fått mer stallgödseln än någonsin. Det leder till slutsatsen att samarbete om och försäljning av stallgödsel bör praktiseras mera.

Vad är gödseln värd?

Vad gödseln är värd för dig och för andra beror på flera faktorer. Grovt går det sortera ut sju faktorer som bestämmer det ekonomiska värdet.

  • Fosfor- och kaliuminnehållet i jorden där den ska spridas
  • Näringsinnehållet i gödseln – analysera!
  • Bördighetsvärde – mullhalt, struktur och mikronäringsvärde
  • Vilken tidpunkt på året den ska spridas
  • Spridningsteknik
  • Transportavstånd till fälten
  • På vilken jord och under vilka förhållanden – mark- och grödskador

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.
  3. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  4. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  5. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  6. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  7. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  8. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  9. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.
  10. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

I skriften Praktiska Råd nr 5 2012PDF beskrivs hur kalkylen fungerar och hur du gör.

Filmer

Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp