Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Mjölkkor som äter vallfoder

Kons totala foderkonsumtion och foderstatens smältbarhet har stor betydelse för proteintillskottets effekt. Foto: Janne Andersson

Räkna med vallen som proteingröda

Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet.

Minska tillskottsproteinet genom tidig skörd

Ett bra vallfoder minskar kons behov av tillskottsprotein från kraftfoder. Ett tidigt skördat vallfoder innehåller mer protein och även AAT (aminosyror absorberade i tunntarmen) än ett senare skördat vallfoder.

Ett tidigt skördat vallfoder har även ett lågt fiberinnehåll (NDF) vilket gynnar kons konsumtion av fodret. Nedbrytningshastigheten för fiber ökar för tidigt skördad vall samtidigt som andelen icke smältbar fiber (iNDF) minskar. Smältbarheten är därmed högre i ett tidigt skördat vallfoder. Anledningen till att konsumtionen av ett sent skördad vallfoder är mindre är att tuggningstiden ökar när andelen osmältbara fibrer är hög. Tuggningstiden anger hur länge kon behöver idissla ett kilo torrsubstans foder (Tabell 1).  

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).
 Tidigt skördat ensilageSent skördat ensilage
Fiber (NDF), g/kg ts438571
Osmält fiber, g/kg NDF137311
Tuggningstid, minuter/kg ts5885

Mer vallfoder – mer mikrobiell protein

En kort tuggningstid innebär att kon kan äta mer av ett tidigare skördat vallfoder. En ökad foderkonsumtion av ett tidigt skördat vallfoder kommer också påverka våmmikrobernas arbete på ett positivt sätt. Kons ökade foderintag ökar passagehastigheten genom våmmen vilket kommer att effektivisera proteinsyntesen.

I foderanalysen uttrycks detta som ett högre AAT-värde (aminosyror absoberade i tunntarmen) vilket består av både protein bildat av mikrober och protein som har passerat våmmen utan att brytas ned. Som framgår av tabell 2 är det relativt stora skillnader i AAT-innehåll mellan tidigt och sent skördat vallfoder.

Tabell 2. Innehåll av energi, råprotein och AAT i tidigt och sent skördat vallfoder (NorFor fodertabell, www.norfor.nu).

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).
 Nettoenergi, MJ/kg tsRåprotein, gram/kg tsAAT, gram/kg ts
Tidig skördat klövergräsvall, första skörd 6,6315988
Sent skördad klövergräsvall, första skörd5,6713380

Ekonomisk vinst

Som visas i tabell 2 är AATinnehållet tio procent högre i det tidigare skördade ensilaget jämfört med det sent skördade ensilaget. Ett tidigt skördat vallfoder innebär en win-win situation, både högre innehåll av protein och AAT i vallfodret och större konsumtion av vallfodret.

En ko som får fri tillgång på tidigt skördat ensilage kan konsumera 14-15 kilo torrsubstans av ett sådant vallfoder. Det är minst 2–3 kilo torrsubstans mer än vad hon orkar av ett senare skördat ensilage. Det 2,5 kilo torrsubstans tidigare skördade vallfoder motsvarar i AAT-innehåll cirka ett kilo sojamjöl. I dagsläget kostar ett kilo sojamjöl över fyra kronor per kilo vilket innebär att kon kan betala minst 1,60 kronor per kilo torrsubstans vallfoder.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  4. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  7. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
  8. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  9. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  10. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Få tips om hur du får en bra kvalitet på ditt grovfoder och minska andelen kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp