Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Mjölkkor som äter vallfoder

Kons totala foderkonsumtion och foderstatens smältbarhet har stor betydelse för proteintillskottets effekt. Foto: Janne Andersson

Räkna med vallen som proteingröda

Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet.

Minska tillskottsproteinet genom tidig skörd

Ett bra vallfoder minskar kons behov av tillskottsprotein från kraftfoder. Ett tidigt skördat vallfoder innehåller mer protein och även AAT (aminosyror absorberade i tunntarmen) än ett senare skördat vallfoder.

Ett tidigt skördat vallfoder har även ett lågt fiberinnehåll (NDF) vilket gynnar kons konsumtion av fodret. Nedbrytningshastigheten för fiber ökar för tidigt skördad vall samtidigt som andelen icke smältbar fiber (iNDF) minskar. Smältbarheten är därmed högre i ett tidigt skördat vallfoder. Anledningen till att konsumtionen av ett sent skördad vallfoder är mindre är att tuggningstiden ökar när andelen osmältbara fibrer är hög. Tuggningstiden anger hur länge kon behöver idissla ett kilo torrsubstans foder (Tabell 1).  

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).
 Tidigt skördat ensilageSent skördat ensilage
Fiber (NDF), g/kg ts438571
Osmält fiber, g/kg NDF137311
Tuggningstid, minuter/kg ts5885

Mer vallfoder – mer mikrobiell protein

En kort tuggningstid innebär att kon kan äta mer av ett tidigare skördat vallfoder. En ökad foderkonsumtion av ett tidigt skördat vallfoder kommer också påverka våmmikrobernas arbete på ett positivt sätt. Kons ökade foderintag ökar passagehastigheten genom våmmen vilket kommer att effektivisera proteinsyntesen.

I foderanalysen uttrycks detta som ett högre AAT-värde (aminosyror absoberade i tunntarmen) vilket består av både protein bildat av mikrober och protein som har passerat våmmen utan att brytas ned. Som framgår av tabell 2 är det relativt stora skillnader i AAT-innehåll mellan tidigt och sent skördat vallfoder.

Tabell 2. Innehåll av energi, råprotein och AAT i tidigt och sent skördat vallfoder (NorFor fodertabell, www.norfor.nu).

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).
 Nettoenergi, MJ/kg tsRåprotein, gram/kg tsAAT, gram/kg ts
Tidig skördat klövergräsvall, första skörd 6,6315988
Sent skördad klövergräsvall, första skörd5,6713380

Ekonomisk vinst

Som visas i tabell 2 är AATinnehållet tio procent högre i det tidigare skördade ensilaget jämfört med det sent skördade ensilaget. Ett tidigt skördat vallfoder innebär en win-win situation, både högre innehåll av protein och AAT i vallfodret och större konsumtion av vallfodret.

En ko som får fri tillgång på tidigt skördat ensilage kan konsumera 14-15 kilo torrsubstans av ett sådant vallfoder. Det är minst 2–3 kilo torrsubstans mer än vad hon orkar av ett senare skördat ensilage. Det 2,5 kilo torrsubstans tidigare skördade vallfoder motsvarar i AAT-innehåll cirka ett kilo sojamjöl. I dagsläget kostar ett kilo sojamjöl över fyra kronor per kilo vilket innebär att kon kan betala minst 1,60 kronor per kilo torrsubstans vallfoder.

  1. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  2. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  3. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  4. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  5. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  6. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  7. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  8. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  9. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  10. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Få tips om hur du får en bra kvalitet på ditt grovfoder och minska andelen kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp