Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Mjölkkor som äter vallfoder

Kons totala foderkonsumtion och foderstatens smältbarhet har stor betydelse för proteintillskottets effekt. Foto: Janne Andersson

Räkna med vallen som proteingröda

Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet.

Minska tillskottsproteinet genom tidig skörd

Ett bra vallfoder minskar kons behov av tillskottsprotein från kraftfoder. Ett tidigt skördat vallfoder innehåller mer protein och även AAT (aminosyror absorberade i tunntarmen) än ett senare skördat vallfoder.

Ett tidigt skördat vallfoder har även ett lågt fiberinnehåll (NDF) vilket gynnar kons konsumtion av fodret. Nedbrytningshastigheten för fiber ökar för tidigt skördad vall samtidigt som andelen icke smältbar fiber (iNDF) minskar. Smältbarheten är därmed högre i ett tidigt skördat vallfoder. Anledningen till att konsumtionen av ett sent skördad vallfoder är mindre är att tuggningstiden ökar när andelen osmältbara fibrer är hög. Tuggningstiden anger hur länge kon behöver idissla ett kilo torrsubstans foder (Tabell 1).  

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).
 Tidigt skördat ensilageSent skördat ensilage
Fiber (NDF), g/kg ts438571
Osmält fiber, g/kg NDF137311
Tuggningstid, minuter/kg ts5885

Mer vallfoder – mer mikrobiell protein

En kort tuggningstid innebär att kon kan äta mer av ett tidigare skördat vallfoder. En ökad foderkonsumtion av ett tidigt skördat vallfoder kommer också påverka våmmikrobernas arbete på ett positivt sätt. Kons ökade foderintag ökar passagehastigheten genom våmmen vilket kommer att effektivisera proteinsyntesen.

I foderanalysen uttrycks detta som ett högre AAT-värde (aminosyror absoberade i tunntarmen) vilket består av både protein bildat av mikrober och protein som har passerat våmmen utan att brytas ned. Som framgår av tabell 2 är det relativt stora skillnader i AAT-innehåll mellan tidigt och sent skördat vallfoder.

Tabell 2. Innehåll av energi, råprotein och AAT i tidigt och sent skördat vallfoder (NorFor fodertabell, www.norfor.nu).

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).
 Nettoenergi, MJ/kg tsRåprotein, gram/kg tsAAT, gram/kg ts
Tidig skördat klövergräsvall, första skörd 6,6315988
Sent skördad klövergräsvall, första skörd5,6713380

Ekonomisk vinst

Som visas i tabell 2 är AATinnehållet tio procent högre i det tidigare skördade ensilaget jämfört med det sent skördade ensilaget. Ett tidigt skördat vallfoder innebär en win-win situation, både högre innehåll av protein och AAT i vallfodret och större konsumtion av vallfodret.

En ko som får fri tillgång på tidigt skördat ensilage kan konsumera 14-15 kilo torrsubstans av ett sådant vallfoder. Det är minst 2–3 kilo torrsubstans mer än vad hon orkar av ett senare skördat ensilage. Det 2,5 kilo torrsubstans tidigare skördade vallfoder motsvarar i AAT-innehåll cirka ett kilo sojamjöl. I dagsläget kostar ett kilo sojamjöl över fyra kronor per kilo vilket innebär att kon kan betala minst 1,60 kronor per kilo torrsubstans vallfoder.

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  7. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  8. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  9. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  10. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Få tips om hur du får en bra kvalitet på ditt grovfoder och minska andelen kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp