Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

kornfält med en gård i bakgrunden

Foto: Janne Andersson

Praktisera integrerat växtskydd

Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.

Integrerat växtskydd som metod innebär att du tänker framåt och tar in alla möjliga åtgärder i din strategi för bekämpning av svampar, insekter och ogräs. För att få struktur på det integrerade växtskyddet kan du börja med det förebyggande arbetet, val av sorter med lämpliga resistenser mot sjukdomar, ett friskt utsäde, lämpliga jordbearbetningsmetoder och såbäddsberedning med mera. I de förbyggande åtgärderna ryms även långsiktiga åtgärder som bidrar till en ökad biologisk mångfald, som till exempel obesprutade skyddszoner eller skalbaggsås. Det gynnar bland annat nyttodjur och en del av de fågelarter som är beroende av lantbruket.

Bevaka utvecklingen

Nästa steg är att vara på banan när det väl börjar hända saker, alltså hänga med i hur gröda, skadegörare och ogräs utvecklas. En tur diagonalt över fälten, en gång i veckan är i många fall tillräckligt för att hålla koll på utvecklingen. Läget kan vara olika i fältkanter och längre in i fälten. Den egna bevakningen kan också kompletteras med information från Växtskyddscentralerna som regelbundet kontrollerar ett stort antal fält. Detta presenteras som veckorapporter på jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Behovsanpassa

Val av preparat och dos eller andra bekämpningsmetoder och hur lönsam en åtgärd ska bli beror mycket på hur åtgärderna anpassas efter behovet. Det är viktigt för att inte användningen av bekämpningsmedel ska ske i onödan, det ökar risken för att skadegörarna ska bli resistenta och att bekämpningsmedlen över tiden får sämre effekter.

Följ upp

Just uppföljning av alla insatser från planeringsstadiet och framåt i årets gröda eller i en hel växtföljd är viktig. Man vill ju veta om det man gör har gett pengarna tillbaka, helst med råge.

Obehandlade rutor, som märks ut redan tidigt på säsongen, i fälten är ett enkelt och praktiskt sätt att följa utvecklingen även efter bekämpningar. Där kan man sedan utvärdera effekterna av det man gjort.

Nytt regelverk

Från den första januari 2015 kommer det vara ett krav att man antecknar, till exempel i sprutjournalen, i vilket syfte man använt ett växtskyddsmedel. En extra rad i sprutjournalen med en notering om vad som bekämpats och varför är en enkel sak som dessutom är till hjälp i planeringen framåt i tiden.

Du kan få hjälp i ditt arbete med integrerat växtskydd i Greppas Näringens nya rådgivning om integrerat växtskydd.

  1. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  5. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  6. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  7. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  8. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  9. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  10. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

Du kan också titta på Jordbruksverkets filmer om hur du kan gynna nyttodjuren eller hur du kan använda dig av mekanisk ogräsbekämpning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp