Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

kornfält med en gård i bakgrunden

Foto: Janne Andersson

Praktisera integrerat växtskydd

Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.

Integrerat växtskydd som metod innebär att du tänker framåt och tar in alla möjliga åtgärder i din strategi för bekämpning av svampar, insekter och ogräs. För att få struktur på det integrerade växtskyddet kan du börja med det förebyggande arbetet, val av sorter med lämpliga resistenser mot sjukdomar, ett friskt utsäde, lämpliga jordbearbetningsmetoder och såbäddsberedning med mera. I de förbyggande åtgärderna ryms även långsiktiga åtgärder som bidrar till en ökad biologisk mångfald, som till exempel obesprutade skyddszoner eller skalbaggsås. Det gynnar bland annat nyttodjur och en del av de fågelarter som är beroende av lantbruket.

Bevaka utvecklingen

Nästa steg är att vara på banan när det väl börjar hända saker, alltså hänga med i hur gröda, skadegörare och ogräs utvecklas. En tur diagonalt över fälten, en gång i veckan är i många fall tillräckligt för att hålla koll på utvecklingen. Läget kan vara olika i fältkanter och längre in i fälten. Den egna bevakningen kan också kompletteras med information från Växtskyddscentralerna som regelbundet kontrollerar ett stort antal fält. Detta presenteras som veckorapporter på jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Behovsanpassa

Val av preparat och dos eller andra bekämpningsmetoder och hur lönsam en åtgärd ska bli beror mycket på hur åtgärderna anpassas efter behovet. Det är viktigt för att inte användningen av bekämpningsmedel ska ske i onödan, det ökar risken för att skadegörarna ska bli resistenta och att bekämpningsmedlen över tiden får sämre effekter.

Följ upp

Just uppföljning av alla insatser från planeringsstadiet och framåt i årets gröda eller i en hel växtföljd är viktig. Man vill ju veta om det man gör har gett pengarna tillbaka, helst med råge.

Obehandlade rutor, som märks ut redan tidigt på säsongen, i fälten är ett enkelt och praktiskt sätt att följa utvecklingen även efter bekämpningar. Där kan man sedan utvärdera effekterna av det man gjort.

Nytt regelverk

Från den första januari 2015 kommer det vara ett krav att man antecknar, till exempel i sprutjournalen, i vilket syfte man använt ett växtskyddsmedel. En extra rad i sprutjournalen med en notering om vad som bekämpats och varför är en enkel sak som dessutom är till hjälp i planeringen framåt i tiden.

Du kan få hjälp i ditt arbete med integrerat växtskydd i Greppas Näringens nya rådgivning om integrerat växtskydd.

  1. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  9. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  10. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

Du kan också titta på Jordbruksverkets filmer om hur du kan gynna nyttodjuren eller hur du kan använda dig av mekanisk ogräsbekämpning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp