Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

kornfält med en gård i bakgrunden

Foto: Janne Andersson

Praktisera integrerat växtskydd

Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.

Integrerat växtskydd som metod innebär att du tänker framåt och tar in alla möjliga åtgärder i din strategi för bekämpning av svampar, insekter och ogräs. För att få struktur på det integrerade växtskyddet kan du börja med det förebyggande arbetet, val av sorter med lämpliga resistenser mot sjukdomar, ett friskt utsäde, lämpliga jordbearbetningsmetoder och såbäddsberedning med mera. I de förbyggande åtgärderna ryms även långsiktiga åtgärder som bidrar till en ökad biologisk mångfald, som till exempel obesprutade skyddszoner eller skalbaggsås. Det gynnar bland annat nyttodjur och en del av de fågelarter som är beroende av lantbruket.

Bevaka utvecklingen

Nästa steg är att vara på banan när det väl börjar hända saker, alltså hänga med i hur gröda, skadegörare och ogräs utvecklas. En tur diagonalt över fälten, en gång i veckan är i många fall tillräckligt för att hålla koll på utvecklingen. Läget kan vara olika i fältkanter och längre in i fälten. Den egna bevakningen kan också kompletteras med information från Växtskyddscentralerna som regelbundet kontrollerar ett stort antal fält. Detta presenteras som veckorapporter på jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Behovsanpassa

Val av preparat och dos eller andra bekämpningsmetoder och hur lönsam en åtgärd ska bli beror mycket på hur åtgärderna anpassas efter behovet. Det är viktigt för att inte användningen av bekämpningsmedel ska ske i onödan, det ökar risken för att skadegörarna ska bli resistenta och att bekämpningsmedlen över tiden får sämre effekter.

Följ upp

Just uppföljning av alla insatser från planeringsstadiet och framåt i årets gröda eller i en hel växtföljd är viktig. Man vill ju veta om det man gör har gett pengarna tillbaka, helst med råge.

Obehandlade rutor, som märks ut redan tidigt på säsongen, i fälten är ett enkelt och praktiskt sätt att följa utvecklingen även efter bekämpningar. Där kan man sedan utvärdera effekterna av det man gjort.

Nytt regelverk

Från den första januari 2015 kommer det vara ett krav att man antecknar, till exempel i sprutjournalen, i vilket syfte man använt ett växtskyddsmedel. En extra rad i sprutjournalen med en notering om vad som bekämpats och varför är en enkel sak som dessutom är till hjälp i planeringen framåt i tiden.

Du kan få hjälp i ditt arbete med integrerat växtskydd i Greppas Näringens nya rådgivning om integrerat växtskydd.

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  5. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  6. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  7. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  10. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

Du kan också titta på Jordbruksverkets filmer om hur du kan gynna nyttodjuren eller hur du kan använda dig av mekanisk ogräsbekämpning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp