Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

skördetröska på ett moget vetefält

Ensidig stråsädesodling gör att skadegörare som svampsjukdomar kan försöka sig genom att deras värdväxt finns oftare i växtföljden. Foto: Janne Andersson

Öka skörden med bättre växtföljd

Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Att en hög skörd är grunden för lönsamhet i växtodlingen är en självklarhet. Men en hög skörd har även fördelar för miljön. Mera kol binds in och det är därför en bra klimatåtgärd, tillförd växtnäring utnyttjas bättre och ger lägre läckage.

Om hög avkastning uppnåtts genom en bra växtföljd innebär det också lägre tryck av skadegörare och svampsjukdomar  och mindre behov av växtskyddsmedel.

Kväveverkan av bra förfrukter

Det kanske vanligaste exemplet på hur skörden kan öka genom en bra växtföljd är hur avkastningen av höstvete ökar när förfrukten är oljeväxter eller vall istället för vete som förfrukt.

I Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som kommer ut årligen, finns en sammanställning över förfruktsvärden av kväve. Där framgår att vall, bönor, ärter, eller oljeväxter ger 50 -1 500 kilo i högre avkastning i höstvete. För en del förfrukter finns också en flerårseffekt.

Vall och baljväxter bygger struktur

I vallen är det främst klöverns djupa rötter som gör att markens struktur förbättras avsevärt jämfört med ensidig stråsädesodling. Bättre struktur ger högre skörd i kommande gröda. Det gör också att vatten infiltrerar bättre och att det inte lika lätt blir ytavrinning med erosion och fosforförluster.

Minskat behov av växtskyddsmedel

Att förebygga skadegörare genom en varierad växtföljd har alltid varit viktigt. Genom införandet av EU:s direktiv för hållbar bekämpning blir det än viktigare att visa att sådana åtgärder görs. Ensidig stråsädesodling gör att skadegörare som svampsjukdomar kan försöka sig genom att deras värdväxt finns oftare i växtföljden. Avbrott med andra grödor försvårar för dem att uppföröka sig.

Bra för klimatet

Allt som ökar skörden gör att det binds in mer kol vilket minskar den negativa klimatpåverkan. En annan positiv effekt är att givan med inköpt mineralgödsel kan minska motsvarande den kväveeffekt som bra förfrukter har. Det minskar klimatpåverkan från tillverkning av mineralgödsel.

Ytterligare en god effekt är att en varierad växtföljd bidrar till bättre struktur på jorden vilket i sin tur gör att det krävs mindre dragkraft och mindre bränsle vid jordbearbetning.

Sidan uppdaterades 2019-06-04 av Alexander Regnér

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  3. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  4. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  8. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  9. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  10. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .

Relaterade länkar

Läs mer om hur andra åtgärder också kan förbättra jordens bördighet.

Filmer

Du kan öka skörden genom att förbättra jordens bördighet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp