Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

skördetröska på ett moget vetefält

Ensidig stråsädesodling gör att skadegörare som svampsjukdomar kan försöka sig genom att deras värdväxt finns oftare i växtföljden. Foto: Janne Andersson

Öka skörden med bättre växtföljd

Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Att en hög skörd är grunden för lönsamhet i växtodlingen är en självklarhet. Men en hög skörd har även fördelar för miljön. Mera kol binds in och det är därför en bra klimatåtgärd, tillförd växtnäring utnyttjas bättre och ger lägre läckage.

Om hög avkastning uppnåtts genom en bra växtföljd innebär det också lägre tryck av skadegörare och svampsjukdomar  och mindre behov av växtskyddsmedel.

Kväveverkan av bra förfrukter

Det kanske vanligaste exemplet på hur skörden kan öka genom en bra växtföljd är hur avkastningen av höstvete ökar när förfrukten är oljeväxter eller vall istället för vete som förfrukt.

I Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som kommer ut årligen, finns en sammanställning över förfruktsvärden av kväve. Där framgår att vall, bönor, ärter, eller oljeväxter ger 50 -1 500 kilo i högre avkastning i höstvete. För en del förfrukter finns också en flerårseffekt.

Vall och baljväxter bygger struktur

I vallen är det främst klöverns djupa rötter som gör att markens struktur förbättras avsevärt jämfört med ensidig stråsädesodling. Bättre struktur ger högre skörd i kommande gröda. Det gör också att vatten infiltrerar bättre och att det inte lika lätt blir ytavrinning med erosion och fosforförluster.

Minskat behov av växtskyddsmedel

Att förebygga skadegörare genom en varierad växtföljd har alltid varit viktigt. Genom införandet av EU:s direktiv för hållbar bekämpning blir det än viktigare att visa att sådana åtgärder görs. Ensidig stråsädesodling gör att skadegörare som svampsjukdomar kan försöka sig genom att deras värdväxt finns oftare i växtföljden. Avbrott med andra grödor försvårar för dem att uppföröka sig.

Bra för klimatet

Allt som ökar skörden gör att det binds in mer kol vilket minskar den negativa klimatpåverkan. En annan positiv effekt är att givan med inköpt mineralgödsel kan minska motsvarande den kväveeffekt som bra förfrukter har. Det minskar klimatpåverkan från tillverkning av mineralgödsel.

Ytterligare en god effekt är att en varierad växtföljd bidrar till bättre struktur på jorden vilket i sin tur gör att det krävs mindre dragkraft och mindre bränsle vid jordbearbetning.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  9. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  10. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.

Relaterade länkar

Läs mer om hur andra åtgärder också kan förbättra jordens bördighet.

Filmer

Du kan öka skörden genom att förbättra jordens bördighet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp