Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

skördetröska på ett moget vetefält

Ensidig stråsädesodling gör att skadegörare som svampsjukdomar kan försöka sig genom att deras värdväxt finns oftare i växtföljden. Foto: Janne Andersson

Öka skörden med bättre växtföljd

Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Att en hög skörd är grunden för lönsamhet i växtodlingen är en självklarhet. Men en hög skörd har även fördelar för miljön. Mera kol binds in och det är därför en bra klimatåtgärd, tillförd växtnäring utnyttjas bättre och ger lägre läckage.

Om hög avkastning uppnåtts genom en bra växtföljd innebär det också lägre tryck av skadegörare och svampsjukdomar  och mindre behov av växtskyddsmedel.

Kväveverkan av bra förfrukter

Det kanske vanligaste exemplet på hur skörden kan öka genom en bra växtföljd är hur avkastningen av höstvete ökar när förfrukten är oljeväxter eller vall istället för vete som förfrukt.

I Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som kommer ut årligen, finns en sammanställning över förfruktsvärden av kväve. Där framgår att vall, bönor, ärter, eller oljeväxter ger 50 -1 500 kilo i högre avkastning i höstvete. För en del förfrukter finns också en flerårseffekt.

Vall och baljväxter bygger struktur

I vallen är det främst klöverns djupa rötter som gör att markens struktur förbättras avsevärt jämfört med ensidig stråsädesodling. Bättre struktur ger högre skörd i kommande gröda. Det gör också att vatten infiltrerar bättre och att det inte lika lätt blir ytavrinning med erosion och fosforförluster.

Minskat behov av växtskyddsmedel

Att förebygga skadegörare genom en varierad växtföljd har alltid varit viktigt. Genom införandet av EU:s direktiv för hållbar bekämpning blir det än viktigare att visa att sådana åtgärder görs. Ensidig stråsädesodling gör att skadegörare som svampsjukdomar kan försöka sig genom att deras värdväxt finns oftare i växtföljden. Avbrott med andra grödor försvårar för dem att uppföröka sig.

Bra för klimatet

Allt som ökar skörden gör att det binds in mer kol vilket minskar den negativa klimatpåverkan. En annan positiv effekt är att givan med inköpt mineralgödsel kan minska motsvarande den kväveeffekt som bra förfrukter har. Det minskar klimatpåverkan från tillverkning av mineralgödsel.

Ytterligare en god effekt är att en varierad växtföljd bidrar till bättre struktur på jorden vilket i sin tur gör att det krävs mindre dragkraft och mindre bränsle vid jordbearbetning.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  4. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  5. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  6. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  7. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  8. #Link($hit.getNode() $title 'text-nyhetslista-rubrik' '' '')
    #Link($hit.getNode() "$introText" 'text-nyhetslista-ingress' '' '')
    #PrintMetadata($hit.getNode())
  9. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  10. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Läs mer om hur andra åtgärder också kan förbättra jordens bördighet.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

Du kan öka skörden genom att förbättra jordens bördighet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp