Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Foderstatens smältbarhet har stor betydelse för klimatutsläpp och den egna ekonomin. Foto: Mårten Svensson

Öka andelen grovfoder

Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten
och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en
besparing på 57 000 kronor per år.

Sojaodling är förknippat med risk för stora utsläpp av växthusgaser, då soja i Sydamerika ofta odlas på mark som nyligen avskogats. Genom att öka andelen grovfoder i foderstaten minskar gårdens klimatpåverkan då mängden soja minskar. Mängden spannmål i foderstaten kan också minskas vilket gör att gårdens kväveanvändning minskas då mer vall och mindre spannmål odlas. 

Utsläppen av växthusgaser från foderproduktionen minskar i detta exempel med ungefär 15 ton koldioxidekvivalenter, vilket i utsläppsmängd motsvarar att köra bil två varv runt jorden.

Med en högre smältbarhet på grovfodret kan kon äta mer grovfoder och andelen kross och koncentrat minskas. Totalt ger det en kostnadsbesparing på 713 kronor per ko vilket med 80 kor innebär en total besparing på 57 000 kronor.

Foderåtgång per ko under 8 månader i stall

Beskriver tabellens innehåll
 Ensilage (kilo ts)Kross (kilo)Unik 52 (kilo)
Ensilage med hög smältbarhet (79,7 procent)3 6191 240618
Ensilage med medelsmältbarhet (75,2 procent)3 2831 625822
Skillnad336-385-204
Pris kronor per kilo1,351,443
Skillnad i foderkostnad per ko454-554-612

För mer information om grovfoderkvalitens betydelse kan du läsa Greppa Näringens praktiska råd nr 18: Grovfoderkvalitet -effekt på klimat och ekonomiskt resultat.PDF

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  2. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  3. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  4. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  5. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  6. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  7. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  8. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.

Beskrivning av exempelgården


Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9500 kilo ECM

Relaterade länkar

Filmer

Med en god kvalitet på grovfodret behöver man inte komplettera med lika mycket kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp