Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Beskrivande bildtext

Foderstatens smältbarhet har stor betydelse för klimatutsläpp och den egna ekonomin. Foto: Mårten Svensson

Öka andelen grovfoder

Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten
och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en
besparing på 57 000 kronor per år.

Sojaodling är förknippat med risk för stora utsläpp av växthusgaser, då soja i Sydamerika ofta odlas på mark som nyligen avskogats. Genom att öka andelen grovfoder i foderstaten minskar gårdens klimatpåverkan då mängden soja minskar. Mängden spannmål i foderstaten kan också minskas vilket gör att gårdens kväveanvändning minskas då mer vall och mindre spannmål odlas. 

Utsläppen av växthusgaser från foderproduktionen minskar i detta exempel med ungefär 15 ton koldioxidekvivalenter, vilket i utsläppsmängd motsvarar att köra bil två varv runt jorden.

Med en högre smältbarhet på grovfodret kan kon äta mer grovfoder och andelen kross och koncentrat minskas. Totalt ger det en kostnadsbesparing på 713 kronor per ko vilket med 80 kor innebär en total besparing på 57 000 kronor.

Foderåtgång per ko under 8 månader i stall

Beskriver tabellens innehåll
 Ensilage (kilo ts)Kross (kilo)Unik 52 (kilo)
Ensilage med hög smältbarhet (79,7 procent)3 6191 240618
Ensilage med medelsmältbarhet (75,2 procent)3 2831 625822
Skillnad336-385-204
Pris kronor per kilo1,351,443
Skillnad i foderkostnad per ko454-554-612

För mer information om grovfoderkvalitens betydelse kan du läsa Greppa Näringens praktiska råd nr 18: Grovfoderkvalitet -effekt på klimat och ekonomiskt resultat.PDF

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.
  2. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  3. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  4. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  5. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  6. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  7. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  8. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  9. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  10. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   

Beskrivning av exempelgården


Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9500 kilo ECM

Relaterade länkar

Filmer

Med en god kvalitet på grovfodret behöver man inte komplettera med lika mycket kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp