Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

nermyllning av stalgödsel, klimat, kväveutlakning, övergödning

Snabb nedmyllning av stallgödseln minskar kväveläckaget och ökar kväveutnyttjandet. Foto: Henrik Andersson

Mylla ner stallgödseln

Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.

I exemplet väljer lantbrukaren att mylla gödseln istället för att bandsprida med nedplöjning efter 12 timmar. Vid myllning av gödseln minskar både förlusterna av kväve och risken för förorening av vallfodret. Om mjölken som levereras till Arla innehåller mindre än 400 sporer per liter får lantbrukaren ett tillägg på ett öre per liter.

I exemplet räknar vi med att gården haft vissa problem med sporer och därför bara fått tillägg på en tredjedel av den levererade volymen. I och med myllningen kan de nu få tillägg på all levererad mjölk under året istället för bara på en tredjedel av mjölken.  Ungefär 30 procent av mjölkbönderna lyckas med att få tillägg på all levererad mjölk, enligt Arla.

Räkna på spridningen

Vid spridning av stallgödsel är markpackning alltid en viktig faktor att ta hänsyn till och genom att se till att sprida vid rätt förhållanden kan ytterligare pengar sparas in. Vill du räkna på din egen gård och se hur mycket du kan spara genom att ta hänsyn till kväveeffekten och markpackningen kan du använda Stallgödselkalkylenöppnas i nytt fönster.

I exemplet har vi räknat med att  en maskinstation anlitas för stallgödselspridningen. Om lantbrukaren istället vill köpa en egen myllare så ger den årliga vinsten av att mylla gödseln på 22 000 kronor utrymme för en investering på 170 000 kronor med en ränta på 5 procent och en avskrivningstid på 10 år.

Beskriver tabellens innehåll
 Värde (kronor)
Ökad kväveeffekt2800
Minskad markpackning4000
Tillägg för mindre än 400 sporer per liter mjölk15200
Myllning via maskinstation 8 kronor per kvadratmeter-16000
Total vinst per år6000

Läs gärna mer om hur du tar hand om stallgödseln på ett bra sätt i Greppa Näringens praktiska råd nr 5: Din stallgödsel är värdefull!PDF

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  4. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  5. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  6. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  7. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  8. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  9. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  10. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.

Beskrivning av exempelgården

Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9500 kilo ECM

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Filmer

En film om hur stallgödsel används på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp