Mylla ner stallgödseln

Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.

I exemplet väljer lantbrukaren att mylla gödseln istället för att bandsprida med nedplöjning efter 12 timmar. Vid myllning av gödseln minskar både förlusterna av kväve och risken för förorening av vallfodret. Om mjölken som levereras till Arla innehåller mindre än 400 sporer per liter får lantbrukaren ett tillägg på ett öre per liter.

I exemplet räknar vi med att gården haft vissa problem med sporer och därför bara fått tillägg på en tredjedel av den levererade volymen. I och med myllningen kan de nu få tillägg på all levererad mjölk under året istället för bara på en tredjedel av mjölken.  Ungefär 30 procent av mjölkbönderna lyckas med att få tillägg på all levererad mjölk, enligt Arla.

Räkna på spridningen

Vid spridning av stallgödsel är markpackning alltid en viktig faktor att ta hänsyn till och genom att se till att sprida vid rätt förhållanden kan ytterligare pengar sparas in. Vill du räkna på din egen gård och se hur mycket du kan spara genom att ta hänsyn till kväveeffektiviteten och markpackningen kan du använda Gödselkalkylen.

I exemplet har vi räknat med att  en maskinstation anlitas för stallgödselspridningen. Om lantbrukaren istället vill köpa en egen myllare så ger den årliga vinsten av att mylla gödseln på 22 000 kronor utrymme för en investering på 170 000 kronor med en ränta på 5 procent och en avskrivningstid på 10 år.

Läs gärna mer om hur du tar hand om stallgödseln på ett bra sätt i Greppa Näringens praktiska råd nr 5: Din stallgödsel är värdefull! Pdf, 796.7 kB.