Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

nermyllning av stalgödsel, klimat, kväveutlakning, övergödning

Snabb nedmyllning av stallgödseln minskar kväveläckaget och ökar kväveutnyttjandet. Foto: Henrik Andersson

Mylla ner stallgödseln

Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.

I exemplet väljer lantbrukaren att mylla gödseln istället för att bandsprida med nedplöjning efter 12 timmar. Vid myllning av gödseln minskar både förlusterna av kväve och risken för förorening av vallfodret. Om mjölken som levereras till Arla innehåller mindre än 400 sporer per liter får lantbrukaren ett tillägg på ett öre per liter.

I exemplet räknar vi med att gården haft vissa problem med sporer och därför bara fått tillägg på en tredjedel av den levererade volymen. I och med myllningen kan de nu få tillägg på all levererad mjölk under året istället för bara på en tredjedel av mjölken.  Ungefär 30 procent av mjölkbönderna lyckas med att få tillägg på all levererad mjölk, enligt Arla.

Räkna på spridningen

Vid spridning av stallgödsel är markpackning alltid en viktig faktor att ta hänsyn till och genom att se till att sprida vid rätt förhållanden kan ytterligare pengar sparas in. Vill du räkna på din egen gård och se hur mycket du kan spara genom att ta hänsyn till kväveeffekten och markpackningen kan du använda Stallgödselkalkylenöppnas i nytt fönster.

I exemplet har vi räknat med att  en maskinstation anlitas för stallgödselspridningen. Om lantbrukaren istället vill köpa en egen myllare så ger den årliga vinsten av att mylla gödseln på 22 000 kronor utrymme för en investering på 170 000 kronor med en ränta på 5 procent och en avskrivningstid på 10 år.

Beskriver tabellens innehåll
 Värde (kronor)
Ökad kväveeffekt2800
Minskad markpackning4000
Tillägg för mindre än 400 sporer per liter mjölk15200
Myllning via maskinstation 8 kronor per kvadratmeter-16000
Total vinst per år6000

Läs gärna mer om hur du tar hand om stallgödseln på ett bra sätt i Greppa Näringens praktiska råd nr 5: Din stallgödsel är värdefull!PDF

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  7. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  8. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  9. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  10. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården

Mjölkgård med 80 mjölkkor i Västergötland. 100 hektar åkermark samt 20 hektar naturbeten. Jorden är sandig.

  • 70 hektar vall
  • 20 hektar vårkorn
  • 10 hektar höstvete
  • Flytgödsel
  • Avkastning 9500 kilo ECM

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Filmer

En film om hur stallgödsel används på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp