Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

klimat, minska svinnet i foderkedjan

Det finns vågutrustning som kan monteras på lastararmar och därmed möjlighet att få vikten på balar som hanteras av lastaren. Foto: Mårten Svensson

Minska svinnet i foderkedjan

Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.

Fodersvinnet kan vara stort och här kommer några tips på hur du kan kartlägga fodersvinnet. För att ha koll på eventuella förluster måste du veta vilka fodermängder som hanteras under hela foderkedjan. Låter ganska självklart men hur är det i verkligheten?

För att kunna minska fodersvinnet måste man känna till

  • skördad mängd foder på åkern
  • lagrad mängd
  • utfodrad mängd foder.

Vet man det får man en uppfattning om var och hur stort fodersvinnet är i foderkedjan och kan åtgärda det.

Alla mjölkgårdar hanterar stora mängder grovfoder, oftast vallensilage. För att kunde beräkna svinnet av grovfoder måste man veta hur mycket ensilage som skördas. Det är även viktigt för att kunna räkna ut produktionskostnaden för fodret. Det finns olika sätt att veta hur mycket vall som skördas på ett fält, men för att göra det måste du veta volymvikten. Volymvikten påverkas av ett antal faktorer, främst torrsubstanshalten.

Tabell 1. Faktorer som påverkar volymvikten (Källa: Foderinventering, Svensk Mjölk 2003PDF)

Beskriver tabellens innehåll
 Låg volymviktHög volymvikt
Skördetidpunktsent utvecklingsstadiumtidigt utvecklingsstadium
Vattenhalthög ts-haltlåg ts-halt
Inläggningsmetodhisshökanon
Lagringshöjdlåghög
Inläggningstidlångkort


Väg lassen eller räkna volymvikten

Det bästa sättet är att använda en körvåg och väga varje lass eller ett representativt lass och därefter räkna lassen från fältet. Har man inte möjlighet att väga så får man räkna volymen på vagnslassen och multiplicera det med volymvikten.

Räkna och väg antalet balar

Det finns vågutrustning som kan monteras på lastararmar och därmed möjlighet att få vikten på balar som hanteras av lastaren. Det enklaste sättet är att räkna ut balens volym och multiplicera med volymvikten. Därefter räknar man antalet balar per hektar och får alltså reda på ensilageskörden per hektar.

Bättre inläggningsteknik och snabbare uttag

Nästa steg i foderkedjan är lagringen. Lagras ensilaget i plansilon måste man uppskatta lagringsvolymen efter inläggning.

Det finns exempel på 20 procent lagringsförluster för ensilage. Det kan inträffa under lagring och även vid uttagning. Det visar sig ofta som värmebildning då näringen i ensilaget omvandlas till koldioxid och värme.

För en 100-korsbesättning innebär en lagringsförlust på 20 procent en ekonomisk förlust på minst 70 000 kronor. Även om inte förlusten kan minskas till noll, genom bättre inläggningsteknik och snabbare uttag, finns det mycket pengar att spara.

Följ upp mer hur mycket korna äter

En riktig uppföljning av grovfoderåtgången innebär att man vet hur mycket grovfoder korna äter. Ett sätt att följa upp kornas konsumtion är att genomföra en endagars utfodringskontroll, det vill säga man väger kornas foder under en dag.

Kalibrera vågarna

För foderutrustning som hanterar torra fodermedel är det viktigt att kalibrera vågutrustningen. Ofta distribueras fodret efter volymvikt istället för vikt. Då är det viktigt att veta volymvikten för fodret. Var uppmärksam på att volymvikten kan variera för olika foderpartier.

Nu när du har koll på alla steg i foderkedjan är det lätt att hitta var fodersvinnet finns och åtgärda det.

  1. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  2. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  3. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  4. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  5. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  6. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  7. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  8. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  9. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  10. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.

Relaterade länkar

Hjälpmedel för att räkna ut volymvikten på skörden.

Filmer

Få tips om hur du får en bra kvalitet på ditt grovfoder och minska andelen kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp