Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

klimat, minska svinnet i foderkedjan

Det finns vågutrustning som kan monteras på lastararmar och därmed möjlighet att få vikten på balar som hanteras av lastaren. Foto: Mårten Svensson

Minska svinnet i foderkedjan

Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.

Fodersvinnet kan vara stort och här kommer några tips på hur du kan kartlägga fodersvinnet. För att ha koll på eventuella förluster måste du veta vilka fodermängder som hanteras under hela foderkedjan. Låter ganska självklart men hur är det i verkligheten?

För att kunna minska fodersvinnet måste man känna till

  • skördad mängd foder på åkern
  • lagrad mängd
  • utfodrad mängd foder.

Vet man det får man en uppfattning om var och hur stort fodersvinnet är i foderkedjan och kan åtgärda det.

Alla mjölkgårdar hanterar stora mängder grovfoder, oftast vallensilage. För att kunde beräkna svinnet av grovfoder måste man veta hur mycket ensilage som skördas. Det är även viktigt för att kunna räkna ut produktionskostnaden för fodret. Det finns olika sätt att veta hur mycket vall som skördas på ett fält, men för att göra det måste du veta volymvikten. Volymvikten påverkas av ett antal faktorer, främst torrsubstanshalten.

Tabell 1. Faktorer som påverkar volymvikten (Källa: Foderinventering, Svensk Mjölk 2003PDF)

Beskriver tabellens innehåll
 Låg volymviktHög volymvikt
Skördetidpunktsent utvecklingsstadiumtidigt utvecklingsstadium
Vattenhalthög ts-haltlåg ts-halt
Inläggningsmetodhisshökanon
Lagringshöjdlåghög
Inläggningstidlångkort


Väg lassen eller räkna volymvikten

Det bästa sättet är att använda en körvåg och väga varje lass eller ett representativt lass och därefter räkna lassen från fältet. Har man inte möjlighet att väga så får man räkna volymen på vagnslassen och multiplicera det med volymvikten.

Räkna och väg antalet balar

Det finns vågutrustning som kan monteras på lastararmar och därmed möjlighet att få vikten på balar som hanteras av lastaren. Det enklaste sättet är att räkna ut balens volym och multiplicera med volymvikten. Därefter räknar man antalet balar per hektar och får alltså reda på ensilageskörden per hektar.

Bättre inläggningsteknik och snabbare uttag

Nästa steg i foderkedjan är lagringen. Lagras ensilaget i plansilon måste man uppskatta lagringsvolymen efter inläggning.

Det finns exempel på 20 procent lagringsförluster för ensilage. Det kan inträffa under lagring och även vid uttagning. Det visar sig ofta som värmebildning då näringen i ensilaget omvandlas till koldioxid och värme.

För en 100-korsbesättning innebär en lagringsförlust på 20 procent en ekonomisk förlust på minst 70 000 kronor. Även om inte förlusten kan minskas till noll, genom bättre inläggningsteknik och snabbare uttag, finns det mycket pengar att spara.

Följ upp mer hur mycket korna äter

En riktig uppföljning av grovfoderåtgången innebär att man vet hur mycket grovfoder korna äter. Ett sätt att följa upp kornas konsumtion är att genomföra en endagars utfodringskontroll, det vill säga man väger kornas foder under en dag.

Kalibrera vågarna

För foderutrustning som hanterar torra fodermedel är det viktigt att kalibrera vågutrustningen. Ofta distribueras fodret efter volymvikt istället för vikt. Då är det viktigt att veta volymvikten för fodret. Var uppmärksam på att volymvikten kan variera för olika foderpartier.

Nu när du har koll på alla steg i foderkedjan är det lätt att hitta var fodersvinnet finns och åtgärda det.

  1. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  2. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  3. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  4. Greppa Näringen erbjuder möjligheten att få ett praktiskt test av hur jämnt din mineralgödselspridare faktiskt sprider gödseln. På vår växtodlingsgård ger detta en ökad skörd med 0,7 procent, till ett värde av 10 300 kronor per år.
  5. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Relaterade länkar

Hjälpmedel för att räkna ut volymvikten på skörden.

Filmer

Få tips om hur du får en bra kvalitet på ditt grovfoder och minska andelen kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp