Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

klimat, minska svinnet i foderkedjan

Det finns vågutrustning som kan monteras på lastararmar och därmed möjlighet att få vikten på balar som hanteras av lastaren. Foto: Mårten Svensson

Minska svinnet i foderkedjan

Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.

Fodersvinnet kan vara stort och här kommer några tips på hur du kan kartlägga fodersvinnet. För att ha koll på eventuella förluster måste du veta vilka fodermängder som hanteras under hela foderkedjan. Låter ganska självklart men hur är det i verkligheten?

För att kunna minska fodersvinnet måste man känna till

  • skördad mängd foder på åkern
  • lagrad mängd
  • utfodrad mängd foder.

Vet man det får man en uppfattning om var och hur stort fodersvinnet är i foderkedjan och kan åtgärda det.

Alla mjölkgårdar hanterar stora mängder grovfoder, oftast vallensilage. För att kunde beräkna svinnet av grovfoder måste man veta hur mycket ensilage som skördas. Det är även viktigt för att kunna räkna ut produktionskostnaden för fodret. Det finns olika sätt att veta hur mycket vall som skördas på ett fält, men för att göra det måste du veta volymvikten. Volymvikten påverkas av ett antal faktorer, främst torrsubstanshalten.

Tabell 1. Faktorer som påverkar volymvikten (Källa: Foderinventering, Svensk Mjölk 2003PDF)

Beskriver tabellens innehåll
 Låg volymviktHög volymvikt
Skördetidpunktsent utvecklingsstadiumtidigt utvecklingsstadium
Vattenhalthög ts-haltlåg ts-halt
Inläggningsmetodhisshökanon
Lagringshöjdlåghög
Inläggningstidlångkort


Väg lassen eller räkna volymvikten

Det bästa sättet är att använda en körvåg och väga varje lass eller ett representativt lass och därefter räkna lassen från fältet. Har man inte möjlighet att väga så får man räkna volymen på vagnslassen och multiplicera det med volymvikten.

Räkna och väg antalet balar

Det finns vågutrustning som kan monteras på lastararmar och därmed möjlighet att få vikten på balar som hanteras av lastaren. Det enklaste sättet är att räkna ut balens volym och multiplicera med volymvikten. Därefter räknar man antalet balar per hektar och får alltså reda på ensilageskörden per hektar.

Bättre inläggningsteknik och snabbare uttag

Nästa steg i foderkedjan är lagringen. Lagras ensilaget i plansilon måste man uppskatta lagringsvolymen efter inläggning.

Det finns exempel på 20 procent lagringsförluster för ensilage. Det kan inträffa under lagring och även vid uttagning. Det visar sig ofta som värmebildning då näringen i ensilaget omvandlas till koldioxid och värme.

För en 100-korsbesättning innebär en lagringsförlust på 20 procent en ekonomisk förlust på minst 70 000 kronor. Även om inte förlusten kan minskas till noll, genom bättre inläggningsteknik och snabbare uttag, finns det mycket pengar att spara.

Följ upp mer hur mycket korna äter

En riktig uppföljning av grovfoderåtgången innebär att man vet hur mycket grovfoder korna äter. Ett sätt att följa upp kornas konsumtion är att genomföra en endagars utfodringskontroll, det vill säga man väger kornas foder under en dag.

Kalibrera vågarna

För foderutrustning som hanterar torra fodermedel är det viktigt att kalibrera vågutrustningen. Ofta distribueras fodret efter volymvikt istället för vikt. Då är det viktigt att veta volymvikten för fodret. Var uppmärksam på att volymvikten kan variera för olika foderpartier.

Nu när du har koll på alla steg i foderkedjan är det lätt att hitta var fodersvinnet finns och åtgärda det.

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  6. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  7. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  8. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  9. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  10. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.

Relaterade länkar

Hjälpmedel för att räkna ut volymvikten på skörden.

Filmer

Få tips om hur du får en bra kvalitet på ditt grovfoder och minska andelen kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp