Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

klimat, minska svinnet i foderkedjan

Det finns vågutrustning som kan monteras på lastararmar och därmed möjlighet att få vikten på balar som hanteras av lastaren. Foto: Mårten Svensson

Minska svinnet i foderkedjan

Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.

Fodersvinnet kan vara stort och här kommer några tips på hur du kan kartlägga fodersvinnet. För att ha koll på eventuella förluster måste du veta vilka fodermängder som hanteras under hela foderkedjan. Låter ganska självklart men hur är det i verkligheten?

För att kunna minska fodersvinnet måste man känna till

  • skördad mängd foder på åkern
  • lagrad mängd
  • utfodrad mängd foder.

Vet man det får man en uppfattning om var och hur stort fodersvinnet är i foderkedjan och kan åtgärda det.

Alla mjölkgårdar hanterar stora mängder grovfoder, oftast vallensilage. För att kunde beräkna svinnet av grovfoder måste man veta hur mycket ensilage som skördas. Det är även viktigt för att kunna räkna ut produktionskostnaden för fodret. Det finns olika sätt att veta hur mycket vall som skördas på ett fält, men för att göra det måste du veta volymvikten. Volymvikten påverkas av ett antal faktorer, främst torrsubstanshalten.

Tabell 1. Faktorer som påverkar volymvikten (Källa: Foderinventering, Svensk Mjölk 2003PDF)

Beskriver tabellens innehåll
 Låg volymviktHög volymvikt
Skördetidpunktsent utvecklingsstadiumtidigt utvecklingsstadium
Vattenhalthög ts-haltlåg ts-halt
Inläggningsmetodhisshökanon
Lagringshöjdlåghög
Inläggningstidlångkort


Väg lassen eller räkna volymvikten

Det bästa sättet är att använda en körvåg och väga varje lass eller ett representativt lass och därefter räkna lassen från fältet. Har man inte möjlighet att väga så får man räkna volymen på vagnslassen och multiplicera det med volymvikten.

Räkna och väg antalet balar

Det finns vågutrustning som kan monteras på lastararmar och därmed möjlighet att få vikten på balar som hanteras av lastaren. Det enklaste sättet är att räkna ut balens volym och multiplicera med volymvikten. Därefter räknar man antalet balar per hektar och får alltså reda på ensilageskörden per hektar.

Bättre inläggningsteknik och snabbare uttag

Nästa steg i foderkedjan är lagringen. Lagras ensilaget i plansilon måste man uppskatta lagringsvolymen efter inläggning.

Det finns exempel på 20 procent lagringsförluster för ensilage. Det kan inträffa under lagring och även vid uttagning. Det visar sig ofta som värmebildning då näringen i ensilaget omvandlas till koldioxid och värme.

För en 100-korsbesättning innebär en lagringsförlust på 20 procent en ekonomisk förlust på minst 70 000 kronor. Även om inte förlusten kan minskas till noll, genom bättre inläggningsteknik och snabbare uttag, finns det mycket pengar att spara.

Följ upp mer hur mycket korna äter

En riktig uppföljning av grovfoderåtgången innebär att man vet hur mycket grovfoder korna äter. Ett sätt att följa upp kornas konsumtion är att genomföra en endagars utfodringskontroll, det vill säga man väger kornas foder under en dag.

Kalibrera vågarna

För foderutrustning som hanterar torra fodermedel är det viktigt att kalibrera vågutrustningen. Ofta distribueras fodret efter volymvikt istället för vikt. Då är det viktigt att veta volymvikten för fodret. Var uppmärksam på att volymvikten kan variera för olika foderpartier.

Nu när du har koll på alla steg i foderkedjan är det lätt att hitta var fodersvinnet finns och åtgärda det.

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.
  3. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  4. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  5. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  6. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  7. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  8. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  9. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  10. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.

Relaterade länkar

Hjälpmedel för att räkna ut volymvikten på skörden.

Filmer

Få tips om hur du får en bra kvalitet på ditt grovfoder och minska andelen kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp