Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Fånggröda, kväveutlakning, fånggröda

Foto: Janne Andersson

Minska kväveutlakningen med fånggröda

Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

fånggröda

Fånggröda i vete. Foto: Janne Andersson

Den svenska fånggrödeodlingen började i Halland. Där finns stor andel lätta jordar och där startade Laholmsbuktsdiskussionen på 1980-talet. Fånggrödan minskar kväveutlakningen mest på lätta jordar och det är därför där den hör hemma bäst. I stora drag halverar vårplöjd fånggröda kväveutlakningen på dessa lätta jordar. Halva den effekten beror på fånggrödans tillväxt och upptag och halva effekten på utebliven höstbearbetning.

Även bra klimatåtgärd

Från början pratades det inte om fånggrödan som en åtgärd för klimatet. Fånggröda har inte lika stor effekt på kolinlagring som vallodling men om den förekommer ofta i växtföljden kan den bidra till ökad kolinlagring eller åtminstone bidra till att mullhalten inte sjunker. Svenska försök visar att det på sikt också ger ökad kvävleverans hos marken.

Andra effekter – fosfor och glyfosat

Inför vissa grödor är det viktigt att fånggrödan är helt avdödad för att inte återkomma som ogräs, främst gräsogräs, och kräva dyr kemisk bekämpning.
I en undersökning som Jordbruksverket gjort där flera hundra odlare av fånggrödor tillfrågats visade det sig att användningen av glyfosat bara ökat marginellt till följd av ökad odling av fånggrödor.

En annan fråga är om fånggrödan, förutom att minska kväveläckaget, även minskar fosforförlusterna. Genom att jorden inte är lika oskyddad, när den är bevuxen med en fånggröda kan regndroppar inte slå sönder jorden och starta erosion lika lätt vilket är bra mot fosforutlakning. Dessutom kan vissa fånggrödor, särskilt oljerättika och vitsenap, med djupa rötter luckra upp jorden och minska risken för ytavrinning.

Vanligt i stora delar av världen

Fånggrödor förekommer i många länder men ofta i ett bredare perspektiv än i Sverige där dess effekt på kväveutlakning är i fokus. ”Cover crops” alltså täckgrödor är ett vanligt namn och avslöjar en del av den eftersökta egenskapen att hålla marken bevuxen för att motverka erosion och ofta också som gröngödslingsgröda. Längre söderut i Europa gör det varma klimatet det möjligt att använda flera olika arter som fånggröda.

Praktiska tips

  • Tänk på att även oljerättika och vitsenap är godkända fånggrödor i flertalet län där man kan ansöka om stöd. De har andra positiva egenskaper än gräsfånggröda. Om man odlar oljeväxter såsom raps i växtföljden, bör man dock undvika vitsenap, eftersom den angrips av klumprotsjuka.

  • I höstsäd fungerar engelskt rajgräs bäst. Tidig sådd är viktig för en bra etablering. Tumregeln är om det går att köra första kvävegivan går det att så gräsfröe
    En utsädesmängd av engelskt rajgräs på 4-6 kilo per ha i vårsäd och på 8-10 kilo per hektar i höstsäd är ungefärliga riktlinjer. Välj sena sorter som har sin mesta tillväxt efter skörd av huvudgrödan.

  • Viss klöverinblandning tillåts som ersättningsberättigad fånggröda och ökar förfruktsvärdet och är bättre för jorden än bara gräsfånggröda.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  3. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  4. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  5. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  6. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
  7. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  8. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  9. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  10. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.

Relaterade länkar

Läs mer om stöd för fånggröda på Jordbriksverkets hemsida.

Filmer

Se också Greppa Näringens film om bördighet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp