Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Fånggröda, kväveutlakning, fånggröda

Foto: Janne Andersson

Minska kväveutlakningen med fånggröda

Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

fånggröda

Fånggröda i vete. Foto: Janne Andersson

Den svenska fånggrödeodlingen började i Halland. Där finns stor andel lätta jordar och där startade Laholmsbuktsdiskussionen på 1980-talet. Fånggrödan minskar kväveutlakningen mest på lätta jordar och det är därför där den hör hemma bäst. I stora drag halverar vårplöjd fånggröda kväveutlakningen på dessa lätta jordar. Halva den effekten beror på fånggrödans tillväxt och upptag och halva effekten på utebliven höstbearbetning.

Även bra klimatåtgärd

Från början pratades det inte om fånggrödan som en åtgärd för klimatet. Fånggröda har inte lika stor effekt på kolinlagring som vallodling men om den förekommer ofta i växtföljden kan den bidra till ökad kolinlagring eller åtminstone bidra till att mullhalten inte sjunker. Svenska försök visar att det på sikt också ger ökad kvävleverans hos marken.

Andra effekter – fosfor och glyfosat

Inför vissa grödor är det viktigt att fånggrödan är helt avdödad för att inte återkomma som ogräs, främst gräsogräs, och kräva dyr kemisk bekämpning.
I en undersökning som Jordbruksverket gjort där flera hundra odlare av fånggrödor tillfrågats visade det sig att användningen av glyfosat bara ökat marginellt till följd av ökad odling av fånggrödor.

En annan fråga är om fånggrödan, förutom att minska kväveläckaget, även minskar fosforförlusterna. Genom att jorden inte är lika oskyddad, när den är bevuxen med en fånggröda kan regndroppar inte slå sönder jorden och starta erosion lika lätt vilket är bra mot fosforutlakning. Dessutom kan vissa fånggrödor, särskilt oljerättika och vitsenap, med djupa rötter luckra upp jorden och minska risken för ytavrinning.

Vanligt i stora delar av världen

Fånggrödor förekommer i många länder men ofta i ett bredare perspektiv än i Sverige där dess effekt på kväveutlakning är i fokus. ”Cover crops” alltså täckgrödor är ett vanligt namn och avslöjar en del av den eftersökta egenskapen att hålla marken bevuxen för att motverka erosion och ofta också som gröngödslingsgröda. Längre söderut i Europa gör det varma klimatet det möjligt att använda flera olika arter som fånggröda.

Praktiska tips

  • Tänk på att även oljerättika och vitsenap är godkända fånggrödor i flertalet län där man kan ansöka om stöd. De har andra positiva egenskaper än gräsfånggröda. Om man odlar oljeväxter såsom raps i växtföljden, bör man dock undvika vitsenap, eftersom den angrips av klumprotsjuka.

  • I höstsäd fungerar engelskt rajgräs bäst. Tidig sådd är viktig för en bra etablering. Tumregeln är om det går att köra första kvävegivan går det att så gräsfröe
    En utsädesmängd av engelskt rajgräs på 4-6 kilo per ha i vårsäd och på 8-10 kilo per hektar i höstsäd är ungefärliga riktlinjer. Välj sena sorter som har sin mesta tillväxt efter skörd av huvudgrödan.

  • Viss klöverinblandning tillåts som ersättningsberättigad fånggröda och ökar förfruktsvärdet och är bättre för jorden än bara gräsfånggröda.
  1. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  5. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  6. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  7. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  8. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  9. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  10. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Läs mer om stöd för fånggröda på Jordbriksverkets hemsida.

Filmer

Se också Greppa Näringens film om bördighet.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp