Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

minska ammoniakavgången, klimat


Minska ammoniakavgången

Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.

Många av råden om minskad ammoniakavgång handlar om att täcka flytgödselbehållare och sprida gödseln på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Men en del av kväveförlusterna sker också via ammoniakavgång från stallet innan gödseln hunnit fram till lagret.

Från och med 2018 kommer alla tillståndspliktiga gris-, kyckling- och hönsgårdar i EU att få krav på hur mycket ammoniak som årligen får släppas ut per djurplats. Det regleras i det så kallade Industriutsläppsdirektivet som berör gårdar med mer än 2 000 platser för grisar eller 40 000 platser för fjäderfä.

Oavsett storlek är det bra för alla att veta vad som går att åtgärda på ett rimligt sätt. Ju mer kväve som behålls i stallgödseln och kan nå grödan desto mindre mineralgödselkväve behöver köpas in.

Balansera proteinhalten

Ju mer kväve som stoppas in i djuret desto mer utsöndras med urin och kan avgå som ammoniak. Därför är det viktigt att anpassa fodret till djurens behov i varje skede av uppfödningen eller produktionscykeln. Att vara noga med att inte överdosera protein blir därför bland de viktigaste sakerna att diskutera. Det finns ett särskilt åtgärdsblad (Ge inte för mycket råprotein till mjölkkor) som tar upp det för mjölkkor.

För grisar och slaktkycklingar varierar proteinbehovet under uppfödningstiden. Ett sätt att möta detta är så kallad fasutfodring där fodrets sammansättning stegvis anpassas till djurens skiftande behov under olika tillväxtfaser.

Kolla temperaturen i stallet

På samma sätt som ammoniakavgången ökar om det är varmt vid spridning i fält ökar den om det är varmt i stallet. Samtidigt ska temperaturen förstås vara anpassad så att djuren och människorna som ska jobba i stallet trivs. Djurvälfärd måste få gå före ammoniakavgång, men exempelvis kor trivs i ett ganska stort temperaturintervall och det kan finnas möjligheter att sänka temperaturen utan att äventyra deras välbefinnande.

Det går inte att ge råd om temperatur utan att koppla det till stallets luftfuktighet. Det finns etablerade samband mellan vilken temperatur det får vara vid en viss luftfuktighet för att djuren ska trivas.

Kolla urindräneringen och strö ordentligt

Det är viktigt att urindräneringen fungerar så att urinen snabbt avskiljs från gödseln och leds bort från stallet. Då hinner inte lika mycket ammoniak avgå från urinen. Resultatet blir både en bättre stallmiljö och minskade ammoniakutsläpp med ventilationsluften.

Rikligt med strö gör att urinen snabbt sugs upp och då minskar också risken för ammoniakavgång jämfört med om urinen blir stående i små pölar på golvet. Torv som strö minskar ammoniakavgången betydligt mer än halm och kan vara ett effektivt sätt att minska ammoniakavgången från fastgödsel och djupströbäddar, både i stallet och gödsellagret. Frekvent utgödsling är också viktig då gödsel snabbare hamnar i lagret där det oftast är kallare än inne i stallet.

Att gödsel blir liggande i en skrapad gång gör också att risken för klövhälsoproblem ökar vilket är ett skäl till utslagning av kor. Friska djur som håller länge är bra för miljön.

Är luftflödet och gödselkulvertar ok?

Gå igenom ventilationens funktion med en rådgivare. Är kapaciteten tillräcklig under både kalla vinterdagar och varma sommardagar för att djuren ska må bra? Ha heller inte för stort luftflöde då det ökar energiåtgången och orsakar onödigt stor ammoniakavgång.

Kolla om gasutsuget i gödselkulverten fungerar så att gaser från gödseln inte stiger upp till djuren. Att ha gummidukar i utloppet av gödselkulverten minskar risken för att luftflödet går åt fel håll. Om du bygger nytt så ta en ordentlig funderare på att gjuta ner slingor i gödselrännan där du kan kyla gödseln. Om du har nytta av den värmen är det ekonomiskt intressant, dessutom ger det minskad ammoniakavgång.  

Praktiska tips

  • Gå igenom proteinutfodringen till djuren så att den är så väl avvägd som möjligt.
  • Mät temperatur och luftfuktighet i stallet då och då. Det är lätt att mäta och har stor betydelse för både djurhälsa och ammoniakavgång.
  • Kolla att urindräneringen fungerar som den ska. Rensa vid behov och strö så att eventuellt kvarvarande urin sugs upp.
  • Kolla ventilationen så att den varken är för svag eller för stark

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  2. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  3. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  4. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  5. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  6. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  7. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  8. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  9. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  10. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.

Relaterade länkar

Läe mer om hur du kan minska ammoniakavgången från mjölkkor.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp