Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

minska ammoniakavgången, klimat


Minska ammoniakavgången

Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.

Många av råden om minskad ammoniakavgång handlar om att täcka flytgödselbehållare och sprida gödseln på rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Men en del av kväveförlusterna sker också via ammoniakavgång från stallet innan gödseln hunnit fram till lagret.

Från och med 2018 kommer alla tillståndspliktiga gris-, kyckling- och hönsgårdar i EU att få krav på hur mycket ammoniak som årligen får släppas ut per djurplats. Det regleras i det så kallade Industriutsläppsdirektivet som berör gårdar med mer än 2 000 platser för grisar eller 40 000 platser för fjäderfä.

Oavsett storlek är det bra för alla att veta vad som går att åtgärda på ett rimligt sätt. Ju mer kväve som behålls i stallgödseln och kan nå grödan desto mindre mineralgödselkväve behöver köpas in.

Balansera proteinhalten

Ju mer kväve som stoppas in i djuret desto mer utsöndras med urin och kan avgå som ammoniak. Därför är det viktigt att anpassa fodret till djurens behov i varje skede av uppfödningen eller produktionscykeln. Att vara noga med att inte överdosera protein blir därför bland de viktigaste sakerna att diskutera. Det finns ett särskilt åtgärdsblad (Ge inte för mycket råprotein till mjölkkor) som tar upp det för mjölkkor.

För grisar och slaktkycklingar varierar proteinbehovet under uppfödningstiden. Ett sätt att möta detta är så kallad fasutfodring där fodrets sammansättning stegvis anpassas till djurens skiftande behov under olika tillväxtfaser.

Kolla temperaturen i stallet

På samma sätt som ammoniakavgången ökar om det är varmt vid spridning i fält ökar den om det är varmt i stallet. Samtidigt ska temperaturen förstås vara anpassad så att djuren och människorna som ska jobba i stallet trivs. Djurvälfärd måste få gå före ammoniakavgång, men exempelvis kor trivs i ett ganska stort temperaturintervall och det kan finnas möjligheter att sänka temperaturen utan att äventyra deras välbefinnande.

Det går inte att ge råd om temperatur utan att koppla det till stallets luftfuktighet. Det finns etablerade samband mellan vilken temperatur det får vara vid en viss luftfuktighet för att djuren ska trivas.

Kolla urindräneringen och strö ordentligt

Det är viktigt att urindräneringen fungerar så att urinen snabbt avskiljs från gödseln och leds bort från stallet. Då hinner inte lika mycket ammoniak avgå från urinen. Resultatet blir både en bättre stallmiljö och minskade ammoniakutsläpp med ventilationsluften.

Rikligt med strö gör att urinen snabbt sugs upp och då minskar också risken för ammoniakavgång jämfört med om urinen blir stående i små pölar på golvet. Torv som strö minskar ammoniakavgången betydligt mer än halm och kan vara ett effektivt sätt att minska ammoniakavgången från fastgödsel och djupströbäddar, både i stallet och gödsellagret. Frekvent utgödsling är också viktig då gödsel snabbare hamnar i lagret där det oftast är kallare än inne i stallet.

Att gödsel blir liggande i en skrapad gång gör också att risken för klövhälsoproblem ökar vilket är ett skäl till utslagning av kor. Friska djur som håller länge är bra för miljön.

Är luftflödet och gödselkulvertar ok?

Gå igenom ventilationens funktion med en rådgivare. Är kapaciteten tillräcklig under både kalla vinterdagar och varma sommardagar för att djuren ska må bra? Ha heller inte för stort luftflöde då det ökar energiåtgången och orsakar onödigt stor ammoniakavgång.

Kolla om gasutsuget i gödselkulverten fungerar så att gaser från gödseln inte stiger upp till djuren. Att ha gummidukar i utloppet av gödselkulverten minskar risken för att luftflödet går åt fel håll. Om du bygger nytt så ta en ordentlig funderare på att gjuta ner slingor i gödselrännan där du kan kyla gödseln. Om du har nytta av den värmen är det ekonomiskt intressant, dessutom ger det minskad ammoniakavgång.  

Praktiska tips

  • Gå igenom proteinutfodringen till djuren så att den är så väl avvägd som möjligt.
  • Mät temperatur och luftfuktighet i stallet då och då. Det är lätt att mäta och har stor betydelse för både djurhälsa och ammoniakavgång.
  • Kolla att urindräneringen fungerar som den ska. Rensa vid behov och strö så att eventuellt kvarvarande urin sugs upp.
  • Kolla ventilationen så att den varken är för svag eller för stark
  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  5. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  6. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  10. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Läe mer om hur du kan minska ammoniakavgången från mjölkkor.

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp