Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsel, övergödning, klimat

Flytgödsel innehåller stor andel mineralkväve och en giva av 20-30 ton nöt- eller svinflytgödsel kan innehålla 40-80 kilo mineralkväve per hektar. Foto: Mårten Svensson

Lagra och sprid stallgödseln vid rätt tid

Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.

Försök också undvika att sprida flytgödsel före sådd av höstsäd, det blir oftast för mycket av det goda och en del kväve läcker ut. För att kunna sprida stallgödseln vid rätt tidpunkt under året krävs att lagringbehållaren är stor nog. I Sverige regleras det genom lagstiftning. Beroende på var i landet gården ligger, antalet djur och djurslag krävs 6, 8 eller 10 månaders lagringskapacitet.

Undvik att sprida flytgödsel till stråsäd på hösten

Ju mer lättillgängligt kväve stallgödseln innehåller desto mer viktigt är det att sprida det vid samma tillfällen som mineralgödsel skulle ha spridits. Urin är det stallgödselslag som innehåller mest lättillgängligt kväve och få sprider det därför på hösten. Samma sak gäller rötrest från biogasanläggningar (biogödsel).

Flytgödsel innehåller också en förhållandevis stor andel mineralkväve. En giva på 20-30 ton nöt- eller svinflytgödsel kan innehålla 40-80 kilo mineralkväve per hektar. Höstvete och annan höstsäd tar i medeltal upp cirka 20 kilo kväve per hektar under hösten om det sås i normal tid i mitten av september. Det blir alltså en form av överdosering som bör undvikas. Höstraps däremot har betydligt större kvävebehov och därmed bättre kapacitet att ta upp näringsämnen i en höstgiva av stallgödsel. Höstraps sådd i rätt tid kan utan vidare ta upp 60-70 kilo kväve eller mer på hösten och har dessutom god nytta av fosfor, kalium, svavel och mikronäringsämnen som finns i stallgödseln.

Om du ska bygga en ny gödselbehållare, räkna på att bygga något större än minimikravet.

Djupströgödsel passar för höstspridning

Djupströgödsel innehåller en liten andel lättillgängligt kväve. Därför kan det innebära en bättre hushållning med det kvävet att sprida den sent på hösten så att kvävet hinner mineraliseras men inte utlakas innan nästa grödas näringsupptag startar. Regelverket sätter gränser för vad som är tillåtet när det gäller höstspridning. Från 1 november till 28 februari råder spridningsförbud för all slags gödsel i känsliga områden, men under oktober är det tillåtet att sprida fasta gödselslag med undantag av fjäderfägödsel.

Vallar tar upp mer kväve - men se upp med lutningen

Vallar har som regel ett stort kvävebehov men det avtar förstås ju senare det blir på hösten. Spridning av måttliga givor till vall ger i allmänhet inte upphov till stor utlakning. Däremot finns det risk för ytavrinning från gödsel som blir liggande på ytan om fältet lutar. Ofta behövs det inte särskilt stor lutning för att det under någon del av vintern med snösmältning eller nederbörd i form av regn ska rinna av på ytan.

Överdimensionera gödselbehållaren

Ska du ändå bygga ny behållare för att djurhållningen på gården ska utökas? Räkna på att bygga den något större än lagens minimikrav. Marginalkostnaden för att bygga för exempelvis 12 månader istället för 10 är inte stor. Med en livslängd på 15-20 år behövs det inte så mycket bättre årligt växtnäringsutnyttjande


Praktiska tips

  • Räkna på att bygga för 12 istället för 10 månaders lagringskapacitet om du ändå ska bygga ny behållare. Merkostnaden är ofta förhållandevis liten och ett årligt förbättrat växtnäringsutnyttjande kan göra det lönsamt under behållarens livslängd.

  • Undvik att sprida flytgödsel till höstsäd på hösten. Sprid däremot gärna inför sådd av höstraps. Rapsen tar upp betydligt mer kväve under hösten och har dessutom god nytta av övriga näringsämnen i stallgödseln.

  • Sprid inte fast- eller flytgödsel till vallbrott före höstsäd. Kvävemängden från både vallen och stallgödseln överskrider grödans behov med råge.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  2. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  3. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  4. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  5. Greppa Näringen erbjuder möjligheten att få ett praktiskt test av hur jämnt din mineralgödselspridare faktiskt sprider gödseln. På vår växtodlingsgård ger detta en ökad skörd med 0,7 procent, till ett värde av 10 300 kronor per år.
  6. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  7. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  8. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  9. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  10. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Filmer

Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp