Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsel, övergödning, klimat

Flytgödsel innehåller stor andel mineralkväve och en giva av 20-30 ton nöt- eller svinflytgödsel kan innehålla 40-80 kilo mineralkväve per hektar. Foto: Mårten Svensson

Lagra och sprid stallgödseln vid rätt tid

Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.

Försök också undvika att sprida flytgödsel före sådd av höstsäd, det blir oftast för mycket av det goda och en del kväve läcker ut. För att kunna sprida stallgödseln vid rätt tidpunkt under året krävs att lagringbehållaren är stor nog. I Sverige regleras det genom lagstiftning. Beroende på var i landet gården ligger, antalet djur och djurslag krävs 6, 8 eller 10 månaders lagringskapacitet.

Undvik att sprida flytgödsel till stråsäd på hösten

Ju mer lättillgängligt kväve stallgödseln innehåller desto mer viktigt är det att sprida det vid samma tillfällen som mineralgödsel skulle ha spridits. Urin är det stallgödselslag som innehåller mest lättillgängligt kväve och få sprider det därför på hösten. Samma sak gäller rötrest från biogasanläggningar (biogödsel).

Flytgödsel innehåller också en förhållandevis stor andel mineralkväve. En giva på 20-30 ton nöt- eller svinflytgödsel kan innehålla 40-80 kilo mineralkväve per hektar. Höstvete och annan höstsäd tar i medeltal upp cirka 20 kilo kväve per hektar under hösten om det sås i normal tid i mitten av september. Det blir alltså en form av överdosering som bör undvikas. Höstraps däremot har betydligt större kvävebehov och därmed bättre kapacitet att ta upp näringsämnen i en höstgiva av stallgödsel. Höstraps sådd i rätt tid kan utan vidare ta upp 60-70 kilo kväve eller mer på hösten och har dessutom god nytta av fosfor, kalium, svavel och mikronäringsämnen som finns i stallgödseln.

Om du ska bygga en ny gödselbehållare, räkna på att bygga något större än minimikravet.

Djupströgödsel passar för höstspridning

Djupströgödsel innehåller en liten andel lättillgängligt kväve. Därför kan det innebära en bättre hushållning med det kvävet att sprida den sent på hösten så att kvävet hinner mineraliseras men inte utlakas innan nästa grödas näringsupptag startar. Regelverket sätter gränser för vad som är tillåtet när det gäller höstspridning. Från 1 november till 28 februari råder spridningsförbud för all slags gödsel i känsliga områden, men under oktober är det tillåtet att sprida fasta gödselslag med undantag av fjäderfägödsel.

Vallar tar upp mer kväve - men se upp med lutningen

Vallar har som regel ett stort kvävebehov men det avtar förstås ju senare det blir på hösten. Spridning av måttliga givor till vall ger i allmänhet inte upphov till stor utlakning. Däremot finns det risk för ytavrinning från gödsel som blir liggande på ytan om fältet lutar. Ofta behövs det inte särskilt stor lutning för att det under någon del av vintern med snösmältning eller nederbörd i form av regn ska rinna av på ytan.

Överdimensionera gödselbehållaren

Ska du ändå bygga ny behållare för att djurhållningen på gården ska utökas? Räkna på att bygga den något större än lagens minimikrav. Marginalkostnaden för att bygga för exempelvis 12 månader istället för 10 är inte stor. Med en livslängd på 15-20 år behövs det inte så mycket bättre årligt växtnäringsutnyttjande


Praktiska tips

  • Räkna på att bygga för 12 istället för 10 månaders lagringskapacitet om du ändå ska bygga ny behållare. Merkostnaden är ofta förhållandevis liten och ett årligt förbättrat växtnäringsutnyttjande kan göra det lönsamt under behållarens livslängd.

  • Undvik att sprida flytgödsel till höstsäd på hösten. Sprid däremot gärna inför sådd av höstraps. Rapsen tar upp betydligt mer kväve under hösten och har dessutom god nytta av övriga näringsämnen i stallgödseln.

  • Sprid inte fast- eller flytgödsel till vallbrott före höstsäd. Kvävemängden från både vallen och stallgödseln överskrider grödans behov med råge.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  4. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  5. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  6. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Filmer

Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp