Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsel, övergödning, klimat

Flytgödsel innehåller stor andel mineralkväve och en giva av 20-30 ton nöt- eller svinflytgödsel kan innehålla 40-80 kilo mineralkväve per hektar. Foto: Mårten Svensson

Lagra och sprid stallgödseln vid rätt tid

Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.

Försök också undvika att sprida flytgödsel före sådd av höstsäd, det blir oftast för mycket av det goda och en del kväve läcker ut. För att kunna sprida stallgödseln vid rätt tidpunkt under året krävs att lagringbehållaren är stor nog. I Sverige regleras det genom lagstiftning. Beroende på var i landet gården ligger, antalet djur och djurslag krävs 6, 8 eller 10 månaders lagringskapacitet.

Undvik att sprida flytgödsel till stråsäd på hösten

Ju mer lättillgängligt kväve stallgödseln innehåller desto mer viktigt är det att sprida det vid samma tillfällen som mineralgödsel skulle ha spridits. Urin är det stallgödselslag som innehåller mest lättillgängligt kväve och få sprider det därför på hösten. Samma sak gäller rötrest från biogasanläggningar (biogödsel).

Flytgödsel innehåller också en förhållandevis stor andel mineralkväve. En giva på 20-30 ton nöt- eller svinflytgödsel kan innehålla 40-80 kilo mineralkväve per hektar. Höstvete och annan höstsäd tar i medeltal upp cirka 20 kilo kväve per hektar under hösten om det sås i normal tid i mitten av september. Det blir alltså en form av överdosering som bör undvikas. Höstraps däremot har betydligt större kvävebehov och därmed bättre kapacitet att ta upp näringsämnen i en höstgiva av stallgödsel. Höstraps sådd i rätt tid kan utan vidare ta upp 60-70 kilo kväve eller mer på hösten och har dessutom god nytta av fosfor, kalium, svavel och mikronäringsämnen som finns i stallgödseln.

Om du ska bygga en ny gödselbehållare, räkna på att bygga något större än minimikravet.

Djupströgödsel passar för höstspridning

Djupströgödsel innehåller en liten andel lättillgängligt kväve. Därför kan det innebära en bättre hushållning med det kvävet att sprida den sent på hösten så att kvävet hinner mineraliseras men inte utlakas innan nästa grödas näringsupptag startar. Regelverket sätter gränser för vad som är tillåtet när det gäller höstspridning. Från 1 november till 28 februari råder spridningsförbud för all slags gödsel i känsliga områden, men under oktober är det tillåtet att sprida fasta gödselslag med undantag av fjäderfägödsel.

Vallar tar upp mer kväve - men se upp med lutningen

Vallar har som regel ett stort kvävebehov men det avtar förstås ju senare det blir på hösten. Spridning av måttliga givor till vall ger i allmänhet inte upphov till stor utlakning. Däremot finns det risk för ytavrinning från gödsel som blir liggande på ytan om fältet lutar. Ofta behövs det inte särskilt stor lutning för att det under någon del av vintern med snösmältning eller nederbörd i form av regn ska rinna av på ytan.

Överdimensionera gödselbehållaren

Ska du ändå bygga ny behållare för att djurhållningen på gården ska utökas? Räkna på att bygga den något större än lagens minimikrav. Marginalkostnaden för att bygga för exempelvis 12 månader istället för 10 är inte stor. Med en livslängd på 15-20 år behövs det inte så mycket bättre årligt växtnäringsutnyttjande


Praktiska tips

  • Räkna på att bygga för 12 istället för 10 månaders lagringskapacitet om du ändå ska bygga ny behållare. Merkostnaden är ofta förhållandevis liten och ett årligt förbättrat växtnäringsutnyttjande kan göra det lönsamt under behållarens livslängd.

  • Undvik att sprida flytgödsel till höstsäd på hösten. Sprid däremot gärna inför sådd av höstraps. Rapsen tar upp betydligt mer kväve under hösten och har dessutom god nytta av övriga näringsämnen i stallgödseln.

  • Sprid inte fast- eller flytgödsel till vallbrott före höstsäd. Kvävemängden från både vallen och stallgödseln överskrider grödans behov med råge.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  3. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  4. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  5. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Filmer

Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp