Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

stallgödsel, övergödning, klimat

Flytgödsel innehåller stor andel mineralkväve och en giva av 20-30 ton nöt- eller svinflytgödsel kan innehålla 40-80 kilo mineralkväve per hektar. Foto: Mårten Svensson

Lagra och sprid stallgödseln vid rätt tid

Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.

Försök också undvika att sprida flytgödsel före sådd av höstsäd, det blir oftast för mycket av det goda och en del kväve läcker ut. För att kunna sprida stallgödseln vid rätt tidpunkt under året krävs att lagringbehållaren är stor nog. I Sverige regleras det genom lagstiftning. Beroende på var i landet gården ligger, antalet djur och djurslag krävs 6, 8 eller 10 månaders lagringskapacitet.

Undvik att sprida flytgödsel till stråsäd på hösten

Ju mer lättillgängligt kväve stallgödseln innehåller desto mer viktigt är det att sprida det vid samma tillfällen som mineralgödsel skulle ha spridits. Urin är det stallgödselslag som innehåller mest lättillgängligt kväve och få sprider det därför på hösten. Samma sak gäller rötrest från biogasanläggningar (biogödsel).

Flytgödsel innehåller också en förhållandevis stor andel mineralkväve. En giva på 20-30 ton nöt- eller svinflytgödsel kan innehålla 40-80 kilo mineralkväve per hektar. Höstvete och annan höstsäd tar i medeltal upp cirka 20 kilo kväve per hektar under hösten om det sås i normal tid i mitten av september. Det blir alltså en form av överdosering som bör undvikas. Höstraps däremot har betydligt större kvävebehov och därmed bättre kapacitet att ta upp näringsämnen i en höstgiva av stallgödsel. Höstraps sådd i rätt tid kan utan vidare ta upp 60-70 kilo kväve eller mer på hösten och har dessutom god nytta av fosfor, kalium, svavel och mikronäringsämnen som finns i stallgödseln.

Om du ska bygga en ny gödselbehållare, räkna på att bygga något större än minimikravet.

Djupströgödsel passar för höstspridning

Djupströgödsel innehåller en liten andel lättillgängligt kväve. Därför kan det innebära en bättre hushållning med det kvävet att sprida den sent på hösten så att kvävet hinner mineraliseras men inte utlakas innan nästa grödas näringsupptag startar. Regelverket sätter gränser för vad som är tillåtet när det gäller höstspridning. Från 1 november till 28 februari råder spridningsförbud för all slags gödsel i känsliga områden, men under oktober är det tillåtet att sprida fasta gödselslag med undantag av fjäderfägödsel.

Vallar tar upp mer kväve - men se upp med lutningen

Vallar har som regel ett stort kvävebehov men det avtar förstås ju senare det blir på hösten. Spridning av måttliga givor till vall ger i allmänhet inte upphov till stor utlakning. Däremot finns det risk för ytavrinning från gödsel som blir liggande på ytan om fältet lutar. Ofta behövs det inte särskilt stor lutning för att det under någon del av vintern med snösmältning eller nederbörd i form av regn ska rinna av på ytan.

Överdimensionera gödselbehållaren

Ska du ändå bygga ny behållare för att djurhållningen på gården ska utökas? Räkna på att bygga den något större än lagens minimikrav. Marginalkostnaden för att bygga för exempelvis 12 månader istället för 10 är inte stor. Med en livslängd på 15-20 år behövs det inte så mycket bättre årligt växtnäringsutnyttjande


Praktiska tips

  • Räkna på att bygga för 12 istället för 10 månaders lagringskapacitet om du ändå ska bygga ny behållare. Merkostnaden är ofta förhållandevis liten och ett årligt förbättrat växtnäringsutnyttjande kan göra det lönsamt under behållarens livslängd.

  • Undvik att sprida flytgödsel till höstsäd på hösten. Sprid däremot gärna inför sådd av höstraps. Rapsen tar upp betydligt mer kväve under hösten och har dessutom god nytta av övriga näringsämnen i stallgödseln.

  • Sprid inte fast- eller flytgödsel till vallbrott före höstsäd. Kvävemängden från både vallen och stallgödseln överskrider grödans behov med råge.

Sidan uppdaterades 2019-02-11 av Tobias Wiklund

  1. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  9. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  10. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Relaterade länkar

Räkna på vad din stallgödsel är värd.

Läs mer om stallgödselns påverkan på klimatet.

Filmer

Få tips om hur du utnyttjar din stallgödsel på bästa sätt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp