Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

strukturkalkning, övergödning, fosforutlakning

Det är viktigt med god inblandning. Kör minst två gånger i olika riktningar. Använd redskap efter markförhållandena, enbart plöjning eller en lätt harvning räcker inte. Blanda in kalken om möjligt i hela
matjorden. Foto: Dennis Wiström

Kalka för bättre markstruktur

Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   

Att kalk påverkar markens struktur är ingen nyhet, men användningen av just strukturkalk har fått ett uppsving under senare år. Det finns många olika kalkprodukter på marknaden men det är bara kalk som innehåller bränd kalk (kalciumoxid) eller släckt kalk (kalciumhydroxid) som ger effekt på markstrukturen.

Minskat fosforläckage på tre sätt

På lerjordar kan strukturkalkning bidra till minskat läckage av fosfor på flera olika sätt.

Kalken minskar mängden fria lerpartiklar som kan rinna ner genom torksprickor och maskgångar till dräneringsrör och vidare ut i vattendrag. Dräneringsvattnet från ett strukturkalkat fält blir helt enkelt klarare.

Att marken får bättre struktur gör att den blir mindre kompakt och att vatten lättare kan infiltrera istället för att rinna av på ytan och ta med sig jord och fosfor ner i diket. Dessutom ger bättre struktur högre skörd och det ger bättre utnyttjande av tillförd näring, även kväve.


 Praktiska tips

  • Testa själv med en säck släckt kalk om du tvekar om effekten. Blanda kalk och lera med vatten och skaka om.

  • Det måste finnas lera som kalken kan reagera med. Det fungerar inte på sandjord. Ju högre lerhalt, desto mer kalk kan man lägga på och fortfarande få en effekt.

  • Försök sprida kalken vid det tillfälle i växtföljden när strukturen är som bäst, till exempel efter ett bra höstvete eller efter vallbrott (om det går att blanda in kalken väl) Det är bättre att vänta ett år än att sprida vid dåliga förhållanden.

  • Lägg på mest kalk där strukturen är som sämst för att utjämna strukturskillnader på skiftet.  Blanda in kalken snabbt efter spridning. Helst inom ett dygn, men max två.
  • Det är viktigt med god inblandning. Kör minst två gånger i olika riktningar. Använd redskap efter markförhållandena, enbart plöjning eller en lätt harvning duger inte. Blanda in kalken i hela matjorden om det är möjligt.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  2. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  3. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  4. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  5. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  6. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  9. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  10. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.

Relaterade länkar

Läs mer i Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning.

Filmer

Du kan även se Jordbruksverkets film om hur du strukturkalkar för att få bästa effekt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp