Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

strukturkalkning, övergödning, fosforutlakning

Det är viktigt med god inblandning. Kör minst två gånger i olika riktningar. Använd redskap efter markförhållandena, enbart plöjning eller en lätt harvning räcker inte. Blanda in kalken om möjligt i hela
matjorden. Foto: Dennis Wiström

Kalka för bättre markstruktur

Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   

Att kalk påverkar markens struktur är ingen nyhet, men användningen av just strukturkalk har fått ett uppsving under senare år. Det finns många olika kalkprodukter på marknaden men det är bara kalk som innehåller bränd kalk (kalciumoxid) eller släckt kalk (kalciumhydroxid) som ger effekt på markstrukturen.

Minskat fosforläckage på tre sätt

På lerjordar kan strukturkalkning bidra till minskat läckage av fosfor på flera olika sätt.

Kalken minskar mängden fria lerpartiklar som kan rinna ner genom torksprickor och maskgångar till dräneringsrör och vidare ut i vattendrag. Dräneringsvattnet från ett strukturkalkat fält blir helt enkelt klarare.

Att marken får bättre struktur gör att den blir mindre kompakt och att vatten lättare kan infiltrera istället för att rinna av på ytan och ta med sig jord och fosfor ner i diket. Dessutom ger bättre struktur högre skörd och det ger bättre utnyttjande av tillförd näring, även kväve.


 Praktiska tips

  • Testa själv med en säck släckt kalk om du tvekar om effekten. Blanda kalk och lera med vatten och skaka om.

  • Det måste finnas lera som kalken kan reagera med. Det fungerar inte på sandjord. Ju högre lerhalt, desto mer kalk kan man lägga på och fortfarande få en effekt.

  • Försök sprida kalken vid det tillfälle i växtföljden när strukturen är som bäst, till exempel efter ett bra höstvete eller efter vallbrott (om det går att blanda in kalken väl) Det är bättre att vänta ett år än att sprida vid dåliga förhållanden.

  • Lägg på mest kalk där strukturen är som sämst för att utjämna strukturskillnader på skiftet.  Blanda in kalken snabbt efter spridning. Helst inom ett dygn, men max två.
  • Det är viktigt med god inblandning. Kör minst två gånger i olika riktningar. Använd redskap efter markförhållandena, enbart plöjning eller en lätt harvning duger inte. Blanda in kalken i hela matjorden om det är möjligt.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  5. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  6. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  7. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  8. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  9. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  10. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.

Relaterade länkar

Läs mer i Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning.

Filmer

Du kan även se Jordbruksverkets film om hur du strukturkalkar för att få bästa effekt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp