Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

strukturkalkning, övergödning, fosforutlakning

Det är viktigt med god inblandning. Kör minst två gånger i olika riktningar. Använd redskap efter markförhållandena, enbart plöjning eller en lätt harvning räcker inte. Blanda in kalken om möjligt i hela
matjorden. Foto: Dennis Wiström

Kalka för bättre markstruktur

Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   

Att kalk påverkar markens struktur är ingen nyhet, men användningen av just strukturkalk har fått ett uppsving under senare år. Det finns många olika kalkprodukter på marknaden men det är bara kalk som innehåller bränd kalk (kalciumoxid) eller släckt kalk (kalciumhydroxid) som ger effekt på markstrukturen.

Minskat fosforläckage på tre sätt

På lerjordar kan strukturkalkning bidra till minskat läckage av fosfor på flera olika sätt.

Kalken minskar mängden fria lerpartiklar som kan rinna ner genom torksprickor och maskgångar till dräneringsrör och vidare ut i vattendrag. Dräneringsvattnet från ett strukturkalkat fält blir helt enkelt klarare.

Att marken får bättre struktur gör att den blir mindre kompakt och att vatten lättare kan infiltrera istället för att rinna av på ytan och ta med sig jord och fosfor ner i diket. Dessutom ger bättre struktur högre skörd och det ger bättre utnyttjande av tillförd näring, även kväve.


 Praktiska tips

  • Testa själv med en säck släckt kalk om du tvekar om effekten. Blanda kalk och lera med vatten och skaka om.

  • Det måste finnas lera som kalken kan reagera med. Det fungerar inte på sandjord. Ju högre lerhalt, desto mer kalk kan man lägga på och fortfarande få en effekt.

  • Försök sprida kalken vid det tillfälle i växtföljden när strukturen är som bäst, till exempel efter ett bra höstvete eller efter vallbrott (om det går att blanda in kalken väl) Det är bättre att vänta ett år än att sprida vid dåliga förhållanden.

  • Lägg på mest kalk där strukturen är som sämst för att utjämna strukturskillnader på skiftet.  Blanda in kalken snabbt efter spridning. Helst inom ett dygn, men max två.
  • Det är viktigt med god inblandning. Kör minst två gånger i olika riktningar. Använd redskap efter markförhållandena, enbart plöjning eller en lätt harvning duger inte. Blanda in kalken i hela matjorden om det är möjligt.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  2. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  3. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  4. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  5. Genom att sätta tak över smågrishörnan och investera i ett styrsystem kan du förbättra resultatet med 10 000 kronor per år.
  6. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  7. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  8. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  9. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  10. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.

Relaterade länkar

Läs mer i Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning.

Filmer

Du kan även se Jordbruksverkets film om hur du strukturkalkar för att få bästa effekt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp