Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

strukturkalkning, övergödning, fosforutlakning

Det är viktigt med god inblandning. Kör minst två gånger i olika riktningar. Använd redskap efter markförhållandena, enbart plöjning eller en lätt harvning räcker inte. Blanda in kalken om möjligt i hela
matjorden. Foto: Dennis Wiström

Kalka för bättre markstruktur

Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   

Att kalk påverkar markens struktur är ingen nyhet, men användningen av just strukturkalk har fått ett uppsving under senare år. Det finns många olika kalkprodukter på marknaden men det är bara kalk som innehåller bränd kalk (kalciumoxid) eller släckt kalk (kalciumhydroxid) som ger effekt på markstrukturen.

Minskat fosforläckage på tre sätt

På lerjordar kan strukturkalkning bidra till minskat läckage av fosfor på flera olika sätt.

Kalken minskar mängden fria lerpartiklar som kan rinna ner genom torksprickor och maskgångar till dräneringsrör och vidare ut i vattendrag. Dräneringsvattnet från ett strukturkalkat fält blir helt enkelt klarare.

Att marken får bättre struktur gör att den blir mindre kompakt och att vatten lättare kan infiltrera istället för att rinna av på ytan och ta med sig jord och fosfor ner i diket. Dessutom ger bättre struktur högre skörd och det ger bättre utnyttjande av tillförd näring, även kväve.


 Praktiska tips

  • Testa själv med en säck släckt kalk om du tvekar om effekten. Blanda kalk och lera med vatten och skaka om.

  • Det måste finnas lera som kalken kan reagera med. Det fungerar inte på sandjord. Ju högre lerhalt, desto mer kalk kan man lägga på och fortfarande få en effekt.

  • Försök sprida kalken vid det tillfälle i växtföljden när strukturen är som bäst, till exempel efter ett bra höstvete eller efter vallbrott (om det går att blanda in kalken väl) Det är bättre att vänta ett år än att sprida vid dåliga förhållanden.

  • Lägg på mest kalk där strukturen är som sämst för att utjämna strukturskillnader på skiftet.  Blanda in kalken snabbt efter spridning. Helst inom ett dygn, men max två.
  • Det är viktigt med god inblandning. Kör minst två gånger i olika riktningar. Använd redskap efter markförhållandena, enbart plöjning eller en lätt harvning duger inte. Blanda in kalken i hela matjorden om det är möjligt.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  3. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  4. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  5. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  6. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  7. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  8. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  9. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  10. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.

Relaterade länkar

Läs mer i Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling och kalkning.

Filmer

Du kan även se Jordbruksverkets film om hur du strukturkalkar för att få bästa effekt.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp