Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

minska kväveutlakningen, övergödning

Varje gång jorden rörs om med vilket redskap det än är så stimuleras markens mikroorganismer och mineralkväve frigörs. Foto: Janne Andersson

Jordbearbeta på våren

Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.

Ibland har äldre rådgivare sagt att ”en jordbearbetning är som en giva med 100 kilo per hektar av kalksalpeter” (alltså cirka 15 kilo kväve per hektar). Varje gång jorden rörs om med vilket redskap det än är så stimuleras markens mikroorganismer. De får fart för att marken blir mer syrerik men också för att de får tillgång till nytt material att omsätta. En av de saker som sker är att mineralkväve frigörs. Därför är det bra om det kommer en gröda som behöver kvävet, men inte bra om marken ska vara obevuxen. Samtidigt måste marken förstås bearbetas för att bekämpa ogräs och förbereda för nästa gröda.

Orörd stubb till våren minskar kväveutlakningen

Man brukar säga att den goda effekten på minskad kväveutlakning, som en vårplöjd fånggröda gynnar, till hälften beror på att marken inte bearbetas alls på hösten. Tidigare var det inte känt men nu har den kunskapen omsatts till att det både finns ekonomiskt stöd för vårbearbetning och att stubb räknas som grön-marks-gröda.

Även sen höstbearbetning är bra

Det är främst på lätta jordar som det går att vänta ända till våren med bearbetning men många gör det även på lättleror. Var och en känner sin jords förutsättningar. Exempelvis går det inte att bearbeta tunga lerjordar på våren, men att senarelägga bearbetning på hösten minskar också utlakningen.

Kan även minska fosforförluster

I vilket skick markytan lämnas över vinter har stor betydelse för risken att det uppkommer erosion med tillhörande fosforläckage. Om stubb från stråsäd lämnas orörd med de halmrester som normalt finns minska risken för jorderosion jämfört med om marken är plöjd. Särskilt om åkern lutar. Erosionen beror också på plöjningsriktningen.

Praktiska tips

  • Vårbearbeta så mycket du kan med hänsyn till arbetsplaneringen i växtodlingen.
  • Utnyttja den miljöersättning som finns och följ stödvillkoren. Mer information om miljöersättningar kan du hitta på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Ju mindre och ju senare du rör om i jorden på hösten desto mer minskar kväveutlakningen.

  • Att lämna stubb och skörderester över vintern minskar också risken för erosion och fosforläckage.

Sidan uppdaterades 2019-05-16 av Alexander Regnér

  1. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  2. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  3. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  4. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  5. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  6. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  7. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  8. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  9. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  10. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.

Filmer

Få tips om hur du ökar bördigheten genom att till exempel öka mullhalten eller hur du kan använda dig av mekanisk ogräsbekämpning.

Filmer

Du kan också se filmen om mekanisk ogräsbekämpning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp