Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

minska kväveutlakningen, övergödning

Varje gång jorden rörs om med vilket redskap det än är så stimuleras markens mikroorganismer och mineralkväve frigörs. Foto: Janne Andersson

Jordbearbeta på våren

Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.

Ibland har äldre rådgivare sagt att ”en jordbearbetning är som en giva med 100 kilo per hektar av kalksalpeter” (alltså cirka 15 kilo kväve per hektar). Varje gång jorden rörs om med vilket redskap det än är så stimuleras markens mikroorganismer. De får fart för att marken blir mer syrerik men också för att de får tillgång till nytt material att omsätta. En av de saker som sker är att mineralkväve frigörs. Därför är det bra om det kommer en gröda som behöver kvävet, men inte bra om marken ska vara obevuxen. Samtidigt måste marken förstås bearbetas för att bekämpa ogräs och förbereda för nästa gröda.

Orörd stubb till våren minskar kväveutlakningen

Man brukar säga att den goda effekten på minskad kväveutlakning, som en vårplöjd fånggröda gynnar, till hälften beror på att marken inte bearbetas alls på hösten. Tidigare var det inte känt men nu har den kunskapen omsatts till att det både finns ekonomiskt stöd för vårbearbetning och att stubb räknas som grön-marks-gröda.

Även sen höstbearbetning är bra

Det är främst på lätta jordar som det går att vänta ända till våren med bearbetning men många gör det även på lättleror. Var och en känner sin jords förutsättningar. Exempelvis går det inte att bearbeta tunga lerjordar på våren, men att senarelägga bearbetning på hösten minskar också utlakningen.

Kan även minska fosforförluster

I vilket skick markytan lämnas över vinter har stor betydelse för risken att det uppkommer erosion med tillhörande fosforläckage. Om stubb från stråsäd lämnas orörd med de halmrester som normalt finns minska risken för jorderosion jämfört med om marken är plöjd. Särskilt om åkern lutar. Erosionen beror också på plöjningsriktningen.

Praktiska tips

  • Vårbearbeta så mycket du kan med hänsyn till arbetsplaneringen i växtodlingen.
  • Utnyttja den miljöersättning som finns och följ stödvillkoren. Mer information om miljöersättningar kan du hitta på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Ju mindre och ju senare du rör om i jorden på hösten desto mer minskar kväveutlakningen.

  • Att lämna stubb och skörderester över vintern minskar också risken för erosion och fosforläckage.
  1. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  5. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  6. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.
  7. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  8. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  9. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  10. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

Relaterade rådgivningsbesök

Filmer

Få tips om hur du ökar bördigheten genom att till exempel öka mullhalten eller hur du kan använda dig av mekanisk ogräsbekämpning.

Filmer

Du kan också se filmen om mekanisk ogräsbekämpning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp