Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

minska kväveutlakningen, övergödning

Varje gång jorden rörs om med vilket redskap det än är så stimuleras markens mikroorganismer och mineralkväve frigörs. Foto: Janne Andersson

Jordbearbeta på våren

Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.

Ibland har äldre rådgivare sagt att ”en jordbearbetning är som en giva med 100 kilo per hektar av kalksalpeter” (alltså cirka 15 kilo kväve per hektar). Varje gång jorden rörs om med vilket redskap det än är så stimuleras markens mikroorganismer. De får fart för att marken blir mer syrerik men också för att de får tillgång till nytt material att omsätta. En av de saker som sker är att mineralkväve frigörs. Därför är det bra om det kommer en gröda som behöver kvävet, men inte bra om marken ska vara obevuxen. Samtidigt måste marken förstås bearbetas för att bekämpa ogräs och förbereda för nästa gröda.

Orörd stubb till våren minskar kväveutlakningen

Man brukar säga att den goda effekten på minskad kväveutlakning, som en vårplöjd fånggröda gynnar, till hälften beror på att marken inte bearbetas alls på hösten. Tidigare var det inte känt men nu har den kunskapen omsatts till att det både finns ekonomiskt stöd för vårbearbetning och att stubb räknas som grön-marks-gröda.

Även sen höstbearbetning är bra

Det är främst på lätta jordar som det går att vänta ända till våren med bearbetning men många gör det även på lättleror. Var och en känner sin jords förutsättningar. Exempelvis går det inte att bearbeta tunga lerjordar på våren, men att senarelägga bearbetning på hösten minskar också utlakningen.

Kan även minska fosforförluster

I vilket skick markytan lämnas över vinter har stor betydelse för risken att det uppkommer erosion med tillhörande fosforläckage. Om stubb från stråsäd lämnas orörd med de halmrester som normalt finns minska risken för jorderosion jämfört med om marken är plöjd. Särskilt om åkern lutar. Erosionen beror också på plöjningsriktningen.

Praktiska tips

  • Vårbearbeta så mycket du kan med hänsyn till arbetsplaneringen i växtodlingen.
  • Utnyttja den miljöersättning som finns och följ stödvillkoren. Mer information om miljöersättningar kan du hitta på Jordbruksverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • Ju mindre och ju senare du rör om i jorden på hösten desto mer minskar kväveutlakningen.

  • Att lämna stubb och skörderester över vintern minskar också risken för erosion och fosforläckage.
  1. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  2. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  5. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  6. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  7. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  8. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  9. Det finns flera saker att göra i stallet både för att djuren ska ha en bra miljö och för att få låg ammoniakavgång från gödseln. Och det behöver inte vara dyra åtgärder. Bra kvävehushållning i växtodlingen börjar redan i stallet på en gård med djur.
  10. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.

Relaterade rådgivningsbesök

Filmer

Få tips om hur du ökar bördigheten genom att till exempel öka mullhalten eller hur du kan använda dig av mekanisk ogräsbekämpning.

Filmer

Du kan också se filmen om mekanisk ogräsbekämpning.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp