Just nu har vi driftstörningar på webbplatsen. Om du upplever problem när du besöker vår webbplats kan du stänga webbläsaren och försöka igen.

Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

täckdikning, dränering, övergödning, klimat

I ett blötare framtida klimat kan en investering i ny dränering löna sig ännu mer. Foto: Stina Olofsson

Investera i marken med ny dränering

Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.

En dålig dränering ger upphov till både minskade skördar och ökade kostnader för ogräsbekämpning och torkning av spannmålen. Beräkningar visar att en förbättrad dränering kan ge en årlig sammanlagd resultatförbättring på cirka 1 600 kronor per hektar.

Med en investeringskostnad på 25 000 kronor per hektar och fem procents ränta ger det en "pay-offtid", det vill säga den tid det tar innan investeringen lönat sig, på 30 år. Det innebär alltså att varje år med fungerande dränering utöver dess 30 år ger ett plus på 1 600 kronor per hektar, räknat med dagens intäkts- och kostnadsnivåer. I ett blötare framtida klimat kan vinsten dessutom komma att bli ännu större.

Vill du ha hjälp med att beräkna pay-offtiden kan du göra det i vår "Investeringskalkyl"öppnas i nytt fönster. Med Investeringskalkylen kan du beräkna investeringsutrymme, pay-offtid eller hur stor besparing eller vinst du måste göra för att en investering ska vara lönsam.

Resultatpåverkan av dränering

Beskriver tabellens innehåll
 kr/ha
Ökad skörd 1 000
Friare Växtföljd 100
Minskad tidsåtgång 500
Minskad ogräsbekämpning 40
Minskad kvickrotsbekämpning 70
Minskade torkningskostnader pga tidigare skörd 140
Underhåll -250
Vinst 1 600

Sidan uppdaterades 2019-02-12 av Tobias Wiklund

  1. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  2. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  3. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  4. Fosfor är en ändlig resurs och priserna stiger. Det är viktigt att bara sprida fosforgödseln där den faktiskt behövs. Med en bättre styrning av gödslingen tjänar vår växtodlingsgård 15 700 kronor per år.
  5. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  6. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  7. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  8. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  9. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  10. Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.

Beskrivning av exempelgården

Växtodlingsgård i Skåne med 140 hektar åkermark. Jorden är en lättlera.

  • 65 hektar höstvete
  • 25 hektar sockerbetor
  • 30 hektar korn
  • 20 hektar höstraps

Relaterade länkar

Räkna på din pay-off tid:

Filmer

En bra dränering gör att jorden torkar upp fortare på våren vilket ger en längre växtsäsong.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp