Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

täckdikning, dränering, övergödning, klimat

I ett blötare framtida klimat kan en investering i ny dränering löna sig ännu mer. Foto: Stina Olofsson

Investera i marken med ny dränering

Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.

En dålig dränering ger upphov till både minskade skördar och ökade kostnader för ogräsbekämpning och torkning av spannmålen. Beräkningar visar att en förbättrad dränering kan ge en årlig sammanlagd resultatförbättring på cirka 1 600 kronor per hektar.

Med en investeringskostnad på 25 000 kronor per hektar och fem procents ränta ger det en "pay-offtid", det vill säga den tid det tar innan investeringen lönat sig, på 30 år. Det innebär alltså att varje år med fungerande dränering utöver dess 30 år ger ett plus på 1 600 kronor per hektar, räknat med dagens intäkts- och kostnadsnivåer. I ett blötare framtida klimat kan vinsten dessutom komma att bli ännu större.

Vill du ha hjälp med att beräkna pay-offtiden kan du göra det i vår "Investeringskalkyl"öppnas i nytt fönster. Med Investeringskalkylen kan du beräkna investeringsutrymme, pay-offtid eller hur stor besparing eller vinst du måste göra för att en investering ska vara lönsam.

Resultatpåverkan av dränering

Beskriver tabellens innehåll
 kr/ha
Ökad skörd 1 000
Friare Växtföljd 100
Minskad tidsåtgång 500
Minskad ogräsbekämpning 40
Minskad kvickrotsbekämpning 70
Minskade torkningskostnader pga tidigare skörd 140
Underhåll -250
Vinst 1 600

Sidan uppdaterades 2019-02-12 av Tobias Wiklund

  1. Installation av en värmeväxlare som utnyttjar kylan i inkommande vatten för att kyla ned mjölken gör att gårdens kostnader minskar med 3 400 kronor per år.
  2. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  3. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  4. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  5. Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet .
  6. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  7. Att investera i marken syns inte på samma sätt som att investera i ett nytt stall, men det märks tydligt. Att vårda marken ökar skördarna och minskar miljöpåverkan. Det behöver inte kosta mycket men det gäller att planera både körning och växtföljd.
  8. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.
  9. Du som har en ensidig växtföljd med stråsäd kan få bra lön för mödan med att vara kreativ och lägga in oljeväxter eller rent av vall. Det ger högre skörd, gör jorden friskare, motverkar växtföljdssjukdomar och ger lägre läckage av kväve.
  10. Det finns mycket du kan göra på din gård för att minska påverkan på miljön och klimatet. Här samlar vi ett antal åtgärder där många även är bra för ekonomin på gården. Filtrera vilka åtgärder du är intresserad av i listan till höger.

Beskrivning av exempelgården

Växtodlingsgård i Skåne med 140 hektar åkermark. Jorden är en lättlera.

  • 65 hektar höstvete
  • 25 hektar sockerbetor
  • 30 hektar korn
  • 20 hektar höstraps

Relaterade länkar

Räkna på din pay-off tid:

Filmer

En bra dränering gör att jorden torkar upp fortare på våren vilket ger en längre växtsäsong.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp