Gödsla rätt och minska kväveläckaget

Tipsen nedan är något som gås igenom om du får rådgivning i Greppa
Näringens kvävestrategimodul. Men om du inte har anmält dig som medlem och fått den rådgivningen sammanfattas några tips nedan.

• Analysera stallgödseln
  En av de viktigaste förklaringarna till att det sker överdosering av kväve är att kväveverkan i stallgödseln inte beaktas tillräckligt. Det är risk att den sammanlagda mängden mineralkväve i stallgödsel och mineralgödsel blir för stor. Därför är det ett gott råd att en gång per år analysera kväve och gärna fosfor i stallgödseln.I praktiken är det flytgödsel som går att få ett homogent prov och analysera. Det ekonomiska värdet av stallgödsel är så stort så att en analys som ger bra underlag för gödsling är något som alla tjänar in direkt.
  
  
• Använd schemat för kvävebehov (länka till kvävesimulatorn)
  I Jordbruksverkets årliga riktlinjer för gödsling finns en bra beräkningsmall för hur du kan bestämma vilken kvävegiva som grödan behöver. Det är en steg-för-steg manual där du får hjälp att beakta de fyra sakerna: förfruktsverkan, årlig stallgödselverkan, långsiktig stallgödselverkan samt mullhalten. Att visa hur kvävegiva bestämts är också ett lagkrav i de områden som är inom nitratkänsligt område och då är schemat en bra hjälp.
  
• Gör en efterkalkyl – väg skörden. Att göra en växtodlingsplan är en självklarhet. Det borde vara lika självklart att följa upp om gödslingen var i rätt storleksordning när skörden har bärgats och det finns ett facit. Fick du den skörd som du gödslade för? Om du för det mesta får det kan det var ett tecken på att du kan prova att öka gödslingen något. Om du däremot ofta får en lägre skörd än vad du gödslat för är du kanske lite för optimistisk på våren. Det är viktigt att gödsla för den mest sannolika skörden, inte för den du skulle kunna få ett bra år. Sedan är det en annan sak att vädret vissa år gör att avkastningen blir låg oftast på grund av för mycket eller för lite vatten.
  
  
• Prova nollrutor. Att bedöma hur mycket kväve som marken själv försörjer grödan med – mineraliseringen är bland det svåraste i att avgöra kvävegivan. Det blir med tiden ett erfarenhetsmått. Olika fält på gården har olika förmåga till denna kvävefrigörelse. Om ett fält fått stallgödsel under lång tid är markens kvävefrigörelse större. Låt bli att gödsla på en sträcka av några meter och se hur grödan ser ut helt utan gödsling, det är ett mått på hur mycket kväve marken levererar.
  
  
• Använd de tekniska hjälpmedel som finns
  Yaras traktorburna N-sensor är ett bra hjälpmedel för att minska risken för både för lite och för mycket gödsel inom fältets olika delar. Sedan några år publicerar Greppa Näringen och Jordbruksverket veckovisa mätvärden på webben från mätningar med handburen N-sensor i nollrutor i ett antal fält från höstvetets bestockningsfas till axgång. Du kan också prenemurera på Jordbruksverkets växtnäringsbrev.