Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

mineralgödsel, stallgödsel, kväveläckage, övergödning

Att ge en för hög kvävegiva är inte bara dåligt för ekonomin det påverkar också miljön negativt. Foto: Mårten Svensson

Gödsla rätt och minska kväveläckaget

Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.

Att gödsla så ”rätt” som möjligt, alltså tillgodose grödans behov är viktigt. Genom att inte gödsla för mycket eller för lite får du bästa ekonomiska avkastning och minskar risken för näringsläckage.

Både för odlingens ekonomi och för gårdens påverkan på övergödning och klimat är det en helt avgörande fråga. Det är också en fråga som många forskare och rådgivare arbetat mycket med och därför finns det numera många bra hjälpmedel. Att få en genomgång med Greppa Näringens rådgivare är ett av de bästa hjälpmedlen.

Varför är det viktigt att undvika överdosering?

Försök visar att ökad gödsling upp till grödans behov inte ökar utlakningen särskilt mycket. Grödan behöver helt enkelt det tillförda kvävet. När givan av mineralkväve eller den sammanlagda mängden mineralkväve med stallgödsel och mineralgödsel överstiger grödans behov ökar kväveutlakningen.

Det är inte bara kväveutlakningen som ökar utan även gasförluster av kväve kan öka. Förluster av kvävgas är visserligen ofarlig, men även avgången av kraftigt klamtpåverkande gaser som lustgas ökar. Utöver miljöpåverkan är det förstås dålig ekonomi att överdosera kväve.

5 tips för minskad kväveutlakning

Tipsen nedan är något som gås igenom om du får rådgivning i Greppa
Näringens kvävestrategimodul. Men om du inte har anmält dig som medlem och fått den rådgivningen sammanfattas några tips nedan.

  • Analysera stallgödseln
    En av de viktigaste förklaringarna till att det sker överdosering av kväve är att kväveverkan i stallgödseln inte beaktas tillräckligt. Det är risk att den sammanlagda mängden mineralkväve i stallgödsel och mineralgödsel blir för stor. Därför är det ett gott råd att en gång per år analysera kväve och gärna fosfor i stallgödseln.I praktiken är det flytgödsel som går att få ett homogent prov och analysera. Det ekonomiska värdet av stallgödsel är så stort så att en analys som ger bra underlag för gödsling är något som alla tjänar in direkt.

  • Använd schemat för kvävebehov (länka till kvävesimulatorn)
    I Jordbruksverkets årliga riktlinjer för gödslinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns en bra beräkningsmall för hur du kan bestämma vilken kvävegiva som grödan behöver. Det är en steg-för-steg manual där du får hjälp att beakta de fyra sakerna: förfruktsverkan, årlig stallgödselverkan, långsiktig stallgödselverkan samt mullhalten. Att visa hur kvävegiva bestämts är också ett lagkrav i de områden som är inom nitratkänsligt område och då är schemat en bra hjälp.
  • Gör en efterkalkyl – väg skörden. Att göra en växtodlingsplan är en självklarhet. Det borde vara lika självklart att följa upp om gödslingen var i rätt storleksordning när skörden har bärgats och det finns ett facit. Fick du den skörd som du gödslade för? Om du för det mesta får det kan det var ett tecken på att du kan prova att öka gödslingen något. Om du däremot ofta får en lägre skörd än vad du gödslat för är du kanske lite för optimistisk på våren. Det är viktigt att gödsla för den mest sannolika skörden, inte för den du skulle kunna få ett bra år. Sedan är det en annan sak att vädret vissa år gör att avkastningen blir låg oftast på grund av för mycket eller för lite vatten.

  • Prova nollrutor. Att bedöma hur mycket kväve som marken själv försörjer grödan med – mineraliseringen är bland det svåraste i att avgöra kvävegivan. Det blir med tiden ett erfarenhetsmått. Olika fält på gården har olika förmåga till denna kvävefrigörelse. Om ett fält fått stallgödsel under lång tid är markens kvävefrigörelse större. Låt bli att gödsla på en sträcka av några meter och se hur grödan ser ut helt utan gödsling, det är ett mått på hur mycket kväve marken levererar.

  • Använd de tekniska hjälpmedel som finns
    Yaras traktorburna N-sensor är ett bra hjälpmedel för att minska risken för både för lite och för mycket gödsel inom fältets olika delar. Sedan några år publicerar Greppa Näringen och Jordbruksverket veckovisa mätvärden på webben från mätningar med handburen N-sensor i nollrutor i ett antal fält från höstvetets bestockningsfas till axgång. Du kan också prenemurera på Jordbruksverkets växtnäringsbrevlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  1. På vår exempelgård innebär en anpassning av foderstaterna till de rekommendationer som SLU ger en årlig vinst på 61 000 kronor.
  2. Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.
  3. Varje extra producerad smågris per sugga är viktig för ekonomin, men också klimatet. I exemplet visar vi att en extra smågris på var och en av de 200 suggorna innebär en årlig vinstökning på 86 000 kronor för lantbrukaren.
  4. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  5. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  6. Den tyngsta kostnaden i animalieproduktionen är kostnaden för foder. Därför gäller det att utnyttja fodret på bästa sätt, det vill säga ha en hög fodereffektivitet. Genom att effektivtutnyttja resurserna från jord till djur kan kostnader miljöpåverkan minskas.
  7. Satsa på att bli mer självförsörjande på protein till djuren. Allt fler lantbrukare gör det och säger att det fungerar och att de tjänar lika mycket pengar eller mer än tidigare. Samtidigt är det bra att vara mindre beroende av importerat foder och att göra en klimatsmart sak.
  8. Genom att sänka inkalvningsåldern från 27 månader till 24 månader kan lantbrukaren på denna gård spara ca 46 000 kronor per år. Samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser med 15 ton koldioxidekvivalenter, en mängd motsvarande utsläppen från fem bilar.
  9. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.
  10. Ur ett klimatperspektiv är det viktigt att välja foder med låg klimatpåverkan. Fodermedel med låg klimatpåverkan är foder som kommer från grödor som odlas med låga kvävegödselgivor men ändå har en tillfredsställande avkastning.

Relaterade länkar

Jordbruksverket tar varje år fram riktlinjer för gödsling och kalkning.

  • Riktlinjer för gödsling och kalkninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Filmer

Se Jordbruksverkets film om hur du gör en markkartering.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp