Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

mineralgödsel, stallgödsel, kväveläckage, övergödning

Att ge en för hög kvävegiva är inte bara dåligt för ekonomin det påverkar också miljön negativt. Foto: Mårten Svensson

Gödsla rätt och minska kväveläckaget

Att gödsla rätt låter enkelt men är det inte. Nästan all gödsling blir över eller under den optimala givan.  Det är omöjligt att pricka helt rätt, men för många går det fortfarande att träffa grödans behov bättre.

Att gödsla så ”rätt” som möjligt, alltså tillgodose grödans behov är viktigt. Genom att inte gödsla för mycket eller för lite får du bästa ekonomiska avkastning och minskar risken för näringsläckage.

Både för odlingens ekonomi och för gårdens påverkan på övergödning och klimat är det en helt avgörande fråga. Det är också en fråga som många forskare och rådgivare arbetat mycket med och därför finns det numera många bra hjälpmedel. Att få en genomgång med Greppa Näringens rådgivare är ett av de bästa hjälpmedlen.

Varför är det viktigt att undvika överdosering?

Försök visar att ökad gödsling upp till grödans behov inte ökar utlakningen särskilt mycket. Grödan behöver helt enkelt det tillförda kvävet. När givan av mineralkväve eller den sammanlagda mängden mineralkväve med stallgödsel och mineralgödsel överstiger grödans behov ökar kväveutlakningen.

Det är inte bara kväveutlakningen som ökar utan även gasförluster av kväve kan öka. Förluster av kvävgas är visserligen ofarlig, men även avgången av kraftigt klamtpåverkande gaser som lustgas ökar. Utöver miljöpåverkan är det förstås dålig ekonomi att överdosera kväve.

5 tips för minskad kväveutlakning

Tipsen nedan är något som gås igenom om du får rådgivning i Greppa
Näringens kvävestrategimodul. Men om du inte har anmält dig som medlem och fått den rådgivningen sammanfattas några tips nedan.

  • Analysera stallgödseln
    En av de viktigaste förklaringarna till att det sker överdosering av kväve är att kväveverkan i stallgödseln inte beaktas tillräckligt. Det är risk att den sammanlagda mängden mineralkväve i stallgödsel och mineralgödsel blir för stor. Därför är det ett gott råd att en gång per år analysera kväve och gärna fosfor i stallgödseln.I praktiken är det flytgödsel som går att få ett homogent prov och analysera. Det ekonomiska värdet av stallgödsel är så stort så att en analys som ger bra underlag för gödsling är något som alla tjänar in direkt.

  • Använd schemat för kvävebehov (länka till kvävesimulatorn)
    I Jordbruksverkets årliga riktlinjer för gödslinglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster finns en bra beräkningsmall för hur du kan bestämma vilken kvävegiva som grödan behöver. Det är en steg-för-steg manual där du får hjälp att beakta de fyra sakerna: förfruktsverkan, årlig stallgödselverkan, långsiktig stallgödselverkan samt mullhalten. Att visa hur kvävegiva bestämts är också ett lagkrav i de områden som är inom nitratkänsligt område och då är schemat en bra hjälp. Du kan också göra motsvarande beräkning här på webbplatsen under funktionen Kvävesimulatorn.
  • Gör en efterkalkyl – väg skörden. Att göra en växtodlingsplan är en självklarhet. Det borde vara lika självklart att följa upp om gödslingen var i rätt storleksordning när skörden har bärgats och det finns ett facit. Fick du den skörd som du gödslade för? Om du för det mesta får det kan det var ett tecken på att du kan prova att öka gödslingen något. Om du däremot ofta får en lägre skörd än vad du gödslat för är du kanske lite för optimistisk på våren. Det är viktigt att gödsla för den mest sannolika skörden, inte för den du skulle kunna få ett bra år. Sedan är det en annan sak att vädret vissa år gör att avkastningen blir låg oftast på grund av för mycket eller för lite vatten.

  • Prova nollrutor. Att bedöma hur mycket kväve som marken själv försörjer grödan med – mineraliseringen är bland det svåraste i att avgöra kvävegivan. Det blir med tiden ett erfarenhetsmått. Olika fält på gården har olika förmåga till denna kvävefrigörelse. Om ett fält fått stallgödsel under lång tid är markens kvävefrigörelse större. Låt bli att gödsla på en sträcka av några meter och se hur grödan ser ut helt utan gödsling, det är ett mått på hur mycket kväve marken levererar.

  • Använd de tekniska hjälpmedel som finns
    Yaras traktorburna N-sensor är ett bra hjälpmedel för att minska risken för både för lite och för mycket gödsel inom fältets olika delar. Sedan några år publicerar Greppa Näringen och Jordbruksverket veckovisa mätvärden på webben från mätningar med handburen N-sensor i nollrutor i ett antal fält från höstvetets bestockningsfas till axgång. Du kan också prenemurera på Jordbruksverkets växtnäringsbrevlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  1. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  2. Skyddszoner längs diken och vattendrag har blivit en slags reklamskylt för lantbrukets miljöarbete. Dessutom är det få åtgärder som är så bra för både minskat näringsläckage, säkrare växtskydd och för biologisk mångfald.
  3. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  4. Med hjälp av en kvävesensor, N-sensor, kan gödslingen varieras och anpassas till behovet för varje del av fältet. Det kan innebära en årlig vinst på 28 300 kronor per år.
  5. Påfyllning och rengöring av växtskyddssprutor är moment med extra hög risk för läckage av växtskyddsmedel. Påfyllning och rengöring som görs på grusplan eller annan obevuxen yta ökar risken att spill ska ta sig ner till grundvattnet.
  6. Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.
  7. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.
  8. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  9. Du kan minska bränsleförbrukningen med upp till 20 procent genom att köra sparsamt. En minskning med bara 10 procent kan innebära en besparing på 12 200 kronor per år.
  10. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

Relaterade rådgivningsbesök

Relaterade länkar

Jordbruksverket tar varje år fram riktlinjer för gödsling och kalkning.

  • Riktlinjer för gödsling och kalkninglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Relaterade broschyrer

Läs mer i Greppa Näringens skrifter.

Filmer

Se Jordbruksverkets film om hur du gör en markkartering.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp